Mildare väder kan minska motivation till klimatmedvetna val

I en krönika publicerad i Nature resonerar Umeåforskaren Joacim Rocklöv kring resultaten av ny forskningsstudie, som visar att amerikanernas klimatskeptiska attityder delvis kan bero på: bättre väder. Den kognitiva dissonans som uppstår mellan egenupplevda klimatförändringar och det långsiktiga hotet kan förklara varför det kan vara svårt att motivera människor att göra fler klimatmedvetna val.

I krönikan Misconceptions of global catastrophe diskuterar Joacim Rocklöv, som är universitetslektor och epidemiolog vid Institutet för folkhälsa och klinisk medicin, resultaten av en studie som publiceras i samma nummer av Nature. I studien har forskare studerat migrationsmönster inom USA sedan 1970-talet. Forskarstudien drar slutsatsen att nettoeffekten av klimatförändringen hittills kan ha upplevts som mestadels positiva och att amerikanernas ofta klimatskeptiska attityd underbyggs av egenupplevda ”positiva” effekter. 

Denna trend förefaller dock vända i ett framtida klimat, då en stor majoritet av amerikanerna förväntas uppleva att klimatet blir sämre. Insikterna kan, enligt Rocklöv, också vara användbara för att motivera ökad klimatmedvetet beteende bland europeiska befolkningar.

Sett till migrationsmönstren inom USA sedan 1970-talet går det, enligt forskningsstudien, att dra slutsatsen att amerikaner generellt ogillar att leva i områden med heta och fuktiga somrar, men uppskattar mildra vintrar. Eftersom klimatförändringar i USA sedan 1970-talet i stort gett mildare vintrar upplevs utvecklingen som i stort sett positiv. En svaghet med studien, enligt Rocklöv, är att den inte räknar med den effekt som extrema väderhändelser kan ha på människors klimatattityd, vilket ofta kan vara väsentlig om än möjligtvis kortsiktig.

Konsekvenser av kognitiv dissonans
Om de egenupplevda förändringarna verkar göra livet mer behagligt i form av mildare vintrar och torrare somrar kan det enligt Joacim Rocklöv vara svårt att motivera amerikaner (och européer) att ändra sina levnadsvanor. Detta trots överväldigande bevis för att klimatförändringen kan få katastrofala följder. 

Rocklöv poängterar i sin krönika att effekterna av utsläppsminskande åtgärder som görs idag inte ger resultat förens i mitten av 2000-talet. Denna tidsfördröjning – mellan utsläpp och klimatföljder men också mellan klimatåtgärd och dess begränsande effekt på uppvärmningen – gör det dessutom svårare att motivera för medborgare att i grunden förändra hur de lever idag när de hittills upplever förändringar i klimatet som något positivt. Det återstår att se om det folkliga stödet för klimatpolicy skulle stärkas av att amerikaner informeras om att den upplevda förändringen är övergående och i framtiden byts till en övervägande försämring.

– USA är både ett av de mest inflytelserika länderna i klimatförhandlingarna och bland de länder som har störst klimatpåverkan. Så det är av stor betydelse globalt om en majoritet av landets befolkning anser att de hittills gynnats och därmed inte är motiverade att förändra sitt beteende för att begränsa klimatförändringarna, säger Joacim Rocklöv.

Läs Joacim Rocklövs krönika Misconceptions of global catastrophe i det senaste numret av Nature.

För mer information, vänligen kontakta:
Joacim Rocklöv, Universitetslektor och forskare vid Institutet för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
Telefon: 070-636 1635
E-post: joacim.rocklov@umu.se

Högupplöst porträttbild