​Minnet kan förbättras vid minskad vikt

Viktnedgång vid fetma och typ 2-diabetes kan förbättra hjärnans aktiveringsmönster vid minnestester och även normalisera omsättningen av stresshormonet kortisol. Det visar den avhandling som Andreas Stomby försvarar vid Umeå universitet den 27 maj.

– Vi vet att flera livsstilssjukdomar kopplade till fetma, inklusive typ 2-diabetes, ökar risken att drabbas av demenssjukdom. Avhandlingen stärker hypotesen att stresshormonet kortisol kan vara en länk mellan fetma, typ 2-diabetes och förändrad hjärnfunktion. Dessutom talar studierna för att omsättningen av kortisol och hjärnans funktion kan förbättras av livsstilsförändringar, säger Andreas Stomby, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

I avhandlingen ingår fyra studier där Andreas Stomby bland annat har genomfört strukturell hjärnavbildning av både kvinnor och män, som även fick genomgå minnestester och analys av kortisolnivåer. Han har dessutom undersökt hur dessa faktorer påverkas vid intag av stenålderskost, eller kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna, samt studerat vilka effekter träning kan ge när det gäller dessa faktorer hos personer med typ 2-diabetes.

Andreas Stomby konstaterar att viktnedgång hos överviktiga personer med och utan typ 2-diabetes kan leda till ökad aktivering i hjärnområden som är viktiga för minnesfunktioner. Viktnedgång leder också till en normalisering av omsättningen av stresshormonet kortisol, som tidigare visats vara kopplat till övervikt och typ 2-diabetes. Effekterna var likvärdiga efter intag av stenålderskost eller kost enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna. Andreas Stomby fann ingen tilläggseffekt av intensiv konditionsträning.

Vidare visar Andreas Stomby att höga nivåer av kortisol är kopplat till strukturella förändringar i hjärnans främre delar, samt att det finns ett samband mellan höga kortisolnivåer och sämre långtidsminne vid typ 2-diabetes.

– Detta skulle kunna tala för att minskad exponering för stresshormon kan vara en länk mellan livsstilsförändringar och positiva effekter på hjärnans struktur och funktion. Om dessa förändringar kan ha gynnsamma effekter på minnesfunktion över tid och därmed minska risken att drabbas av demenssjukdom bör studeras i framtida forskning, säger Andreas Stomby.

En sammanfattning om avhandlingen är publicerad digitalt

Andreas Stomby kommer från Jönköping. Han är läkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna:

Andreas Stomby
Telefon: 073-959 51 29
E-post: andreas.stomby@umu.se

Fakta om studierna i avhandlingen
I Andreas Stombys avhandling ingår fyra studier, varav en populationsbaserad studie med 200 medelålders och äldre kvinnor och män som undersökts med strukturell hjärnavbildning, minnestester och analys av kortisolnivåer. De tre andra studierna baseras på två livsstilsinterventioner.

I den ena interventionen jämfördes en stenålderskost med en kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna under två år. Omsättningen av stresshormonet kortisol undersöktes hos 50 deltagare. Utöver detta undersöktes 20 deltagare med minnestest och funktionell hjärnavbildning. I den andra interventionen jämfördes en stenålderskost utan träning med stenålderskost kombinerat med intensiv träning under tolv veckor. Studiedeltagarna hade typ 2-diabetes. 30 stycken undersöktes med minnestest och funktionell hjärnavbildning.

Om disputationen

Onsdagen den 27 maj försvarar Andreas Stomby, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Effekter av livsstilsförändring på hjärnfunktion och stresshormoner vid fetma och typ 2 diabetes. (Eng titel: Brain function and glucocorticoids in obesity and type 2 diabetes including effects of lifestyle interventions). Opponent: Professor Alasdair MacLullich, Department of Geriatric Medicine, University of Edinburgh, Storbritannien. Huvudhandledare: Professor Tommy Olsson.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bergasalen, Norrlands universitetssjukhus.