Gå direkt till innehåll
Minskning av växthusgasutsläpp i konflikt med effektivitetshöjning

Pressmeddelande -

Minskning av växthusgasutsläpp i konflikt med effektivitetshöjning

För att undvika farliga klimatförändringar krävs omfattande förändringar av utsläppsintensiv produktion. I många branscher går det trögt och utsläppen minskar inte i den takt som behövs. Herman Stål, Umeå universitet, förklarar förhållandena i en ny avhandling som han försvarar 13 juni.

Produktionen av mat är speciellt viktig eftersom ökande befolkning, ambitionen att tillverka mer biobränslen, samt relativt stora utsläpp från djurhållning och kvävetillförsel skapar en stor framtidsutmaning.
– För att lösa de utmaningar vi står inför måste vi minska djurhållningen och gå över till att äta och producera mer ekologiskt och vegetariskt. Tröghet och förändring, kopplat till minskning av växthusgasutsläpp inom svensk matproduktion, hänger samman med institutionella strukturer, till exempel normer och föreställningar inom branschen, menar Herman Stål, ekonom vid Handelshögskolan.

Genom att studera två förändringsprojekt, kopplade till Statens Jordbruksverk, visar Herman Stål hur institutionella strukturer försvårar för förslag och aktiviteter som driver mot omfattande och radikala förändringar men understödjer effektivitetshöjande åtgärder.
– Snarare än att försöka förändra vad man gör försöker man förändra hur man gör det. Sådana åtgärder är dock, enligt många bedömare, otillräckliga eftersom de inte minskar de sammanlagda utsläppen, menar Herman Stål.

– Politikerna har inte drivit på i frågan, till exempel genom att sätta specifika reduktionsmål av utsläppen för industrin, utan verkar tvärtom signalera att radikala förändringar inte är relevanta för svenskt jordbruk, fortsätter Herman Stål.

De klimatrådgivare som studerats hamnar i en svår situation eftersom lantbrukarna är ekonomiskt pressade och många gånger fast i en föreställningsvärld där de känner sig anklagade såsom ”miljöbovar”.
– Utan stark uppbackning är det svårt att uppnå resultat när man möts av invändningar eller ointresse. Detsamma gäller många gånger för Jordbruksverkets utredare som måste hantera en mängd, ofta motstridiga, politiska mål, menar Herman Stål.

Ett sätt att undvika många av de trögheter som finns kan vara att tydligare stödja produktion som avstår från vissa utsläppsintensiva aktiviteter, t ex ekologisk, och att sätta tydliga politiska mål för utsläppsreduktion inom branschen.
– Det skulle göra det enklare för de som arbetar med de här frågorna att driva på lantbrukare och producenter, menar Herman Stål.

Herman Stål kommer ursprungligen från Saltsjöbaden och bor numera i Umeå. Han arbetar som lärare och forskare på Handelshögskolan.

Porträttfoto för nedladdning https://umu.exigus.com/package/ad6cf0c5869fe95efd5c623401690bc6

Foto: Mattias Petterson

Hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89085

Om disputationen:
Fredag den 13 juni 2014försvarar Herman Stål sin avhandling med svenska titeln: Tröghet och praktikförändring relaterat till minskning av växthusgasutsläpp - essäer om institutionellt entreprenörskap och översättning i svensk matproduktion. Engelsk titel:Inertia and practice change related to greenhouse gas reduction – essays on institutional entrepreneurship and translation in Swedish agri-food. Opponent: Professor Peter Dobers, Mälardalens högskola, Sverige. Disputationen äger rum kl. 13.00 -15.00 i sal S205, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna:

Herman Stål, Handelshögskolan, Umeå universitet
E:post: herman.stal@usbe.umu.se
Telefon: 090 786 6680, 070 795 4115


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Eva Stoianov

Eva Stoianov

Kommunikatör Samhällsvetenskapliga fakulteten 090-786 62 28

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.