Gå direkt till innehåll
Jenny Löfgren. Foto: Karolinska Institutet
Jenny Löfgren. Foto: Karolinska Institutet

Pressmeddelande -

Myggnät mot ljumskbråck kan ge bättre vård utan extra kostnad

Steriliserade myggnät istället för kommersiella medicinska nät vid operation mot ljumskbråck öppnar möjligheter för förbättrad vård utan ökade kostnader för sjukvården i låginkomstländer. Det visar en studie som forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet gjort på landsbygden i Uganda.

Resultaten presenteras i British Journal of Surgery och är en uppföljning på tidigare studier, som fastslagit att steriliserade myggnät är lika säkra som kommersiella nät vid operationer mot ljumskbråck.

Operation vid ljumskbråck är en av världens vanligaste operationer, med cirka 20 miljoner genomförda ingrepp om året. Medicinska bråcknät som används rutinmässigt i höginkomstländer är mycket dyra i låginkomstländer där de ofta kostar över 1000kr styck. Av den anledningen opereras patienter i dessa länder inte med nät.

Utan operation kan ljumskbråck orsaka mycket lidande, framförallt i form av smärta. Livsfarliga komplikationer kan tillstöta och cirka 40 000 människor dör årligen av dessa.

Resultaten i den hälsoekonomiska analysen som nu publiceras visar att ljumskbråcksoperation med ett steriliserat myggnät i lokalbedövning kan genomföras till en låg kostnad och att det är mycket kostnadseffektivt. Kostnader som tagits med i analysen är de för personal, lokaler, utrustning, mediciner, material och overhead. Skillnaden beroende på nätval är över 120 dollar (över 1000 kronor) per operation. Med myggnät kostar operationen inte mer än den rutinkirurgi utan nät som utförs idag. Detta innebär att operation med nät bör kunna göras tillgänglig för de miljontals människor som lider av bråck i världens fattigare länder. Detta skulle medföra mycket stor patientnytta.

Studien genomfördes som ett internationellt samarbete mellan svenska och ugandiska forskare. När kostnader för de svenska deltagarna i samband med operationerna tas med i den hälsoekonomiska analysen framgår det att kostnaden per operation ökar drastiskt. En slutsats av detta är att rutinkirurgi ska utföras av lokala kirurgiska team. Internationella samarbeten bör som huvudsakligt syfte ha att hjälpa till med kirurgisk utbildning där det behövs.

– Nu när vi vet att högkvalitativ vård vid ljumskbråck kan erbjudas till en låg kostnad i låginkomstmiljöer är det hög tid att vi flyttar fram våra positioner, så att de många miljoner människor som lider av ljumskbråck i dessa områden i världen får hjälp. Under den närmaste tiden framöver måste vi lägga fokus på implementering, satsning på patientsäkerhet, kunskapsöverföring och träning av vårdpersonal, säger Jenny Löfgren, läkare och forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet, som lett studien.

Forskningen har finansierats med anslag från FoU-enheten Region Jämtland Härjedalen, Vetenskapsrådet, Capio Foundation, Svenska Läkaresällskapet samt Rotary.

Länk till artikeln i British Journal of Surgery

Om publiceringen:
British Journal of Surgery, artikel: Cost-effectiveness of groin hernia repair with commercial versus low-cost mesh in a low-income country. Författare: J. Löfgren, A. Matovu, A. Wladis, C. Ibingira, P. Nordin, E. Galiwango och B. Forsberg. DOI: 10.1002/bjs.10483

För mer information, vänligen kontakta:
Jenny Löfgren, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet
Tel: 070-461 2426
E-post: jenny.loefgren@gmail.com

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.