När ålder får mening för äldre människor

Erfarenheter av åldrande är mer komplexa än våra föreställningar om det. En ny avhandling visar att situationer där ålder får mening för äldre människor ofta handlar om att omvärdera och ompröva sina föreställningar om ålder, åldrande och äldre människor.

Maria Sjölund, forskare vid Umeå universitet, har följt och intervjuat äldre människor som fått beskriva situationer och sammanhang där ålder får mening för dem.
– Det står klart att det finns behov av att uttrycka skillnader mellan hur vi föreställer oss ålder vid första anblicken och erfarenheterna av att vara och bli äldre människa i ett samhälle där ålder gör skillnad.

Erfarenheter av ålder och åldrande är föränderliga från situation till situation.
– Det är inte så att man blir gammal eller äldre vid en viss ålder för att sedan vara gammal resten av livet, utan det varierar med situation och sammanhang, och vilken mening man tillskriver ålder och åldrande just där och då, berättar Maria Sjölund.

Utgångspunkten i avhandlingen är att ålder definieras och tillskrivs mening av äldre människor själva och inte av andra.  I en studie tillfrågades äldre att beskriva situationer där de känner sig ”särskilt unga” respektive ”särskilt gamla”. Det framkom exempelvis att vid aktiviteter av olika slag kan man känna sig både gammal och ung. Det är inte typen av aktivitet som avgör hur man känner sig, men lyckade och framgångsrika situationer associerades gärna med att känna sig ”särskilt ung”.
– Det är den starka och väl fungerande kroppen som presterar det man vill, som lyfts fram när man känner sig ung. På motsvarande sätt associeras svåra och frustrerande situationer där man inte lyckas att prestera det man skulle vilja med att känna sig gammal.

I en annan studie intervjuades en grupp amatördansare i åldern 65-91 år. Samtliga deltagare i studien hade tankar och strategier kring att hantera ålder och åldrande, men många underströk att de inte alls känner sig som ”äldre” eller ”gamla” människor, även om de inser att de också är det. Dans visade sig vara ett bra sätt att börja tala om och få syn på ålder och åldrande på nyanserande sätt, både som möjlighet och problem.
– Flera av amatördansarna berättade att de inte hade vågat eller ens tänkt tanken att delta i ett liknande projekt som yngre. De problem som lyftes fram handlade ofta om kroppsliga förändringar och samhällets bemötande, berättar Maria Sjölund.

Om disputationen
Fredagen den 28 september försvarar Maria Sjölund, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Levd erfarenhet av ålder: Föreställningar om och erfarenheter av att vara och bli äldre. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal A, Samhällsvetarhuset, Fakultetsopponent är docent Clary Krekula Mårtensson, Avdelningen för sociala studier, Karlstads universitet.

Pressbild:
http://www.exigus.se/paket7223/f0b59913349613b6e2f9f1bdf54c08e2.html

Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58588

För mer information kontakta:
Maria Sjölund
institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
E-post: maria.sjolund@socw.umu.se
Telefon: 090-786 52 99, 070-3940048