Gå direkt till innehåll
​Anna Lind Pantzare, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Foto: Privat.
​Anna Lind Pantzare, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Foto: Privat.

Pressmeddelande -

Nationella prov i matematik mäter det de ska men kan bli bättre

Gymnasieskolans nationella prov i matematik har generellt en hög kvalitet men det finns delar som skulle behöva undersökas ytterligare och delar som behöver utvecklas vidare visar Anna Lind Pantzare i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Ett viktigt resultat är att matematikproven har en hög bedömaröverensstämmelse, det vill säga att olika lärare kommer till samma slutsats om de bedömer samma elevsvar. För att överhuvudtaget kunna använda resultaten som ett stöd för betygssättning får resultatet inte bero på vem som bedömer provet, konstaterar Anna Lind Pantzare.

De nationella proven har, under de närmare 25 år som de funnits, gått från att vara ett stöd för att tolka styrdokumenten och visa på goda exempel hur elevernas kunskaper kan bedömas till att endast ha som syfte att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning. Denna förskjutning innebär i sin tur att det blivit viktigare att validiteten är hög, det vill säga att proven verkligen mäter det de ska mäta.

I doktorsavhandlingen har Anna Lind Pantzare i fyra studier undersökt olika delar av provprocessen för att utvärdera validiteten och för att upptäcka tänkbara brister som kan påverka möjligheten att dra korrekta slutsatser utifrån provresultaten och som därmed kan få stora konsekvenser för eleverna. Förutom att studera bedömaröverenstämmelsen har studierna fokuserats på elevers användning av avancerade digitala verktyg när de genomför proven, om provens svårighetsgrad är likvärdiga över tid och vilken information som är tillförlitlig att rapportera. Resultaten visar att de digitala verktygen inte påverkade resultaten på proven i någon större utsträckning, åtminstone inte då studien gjordes. Detta är dock något som skulle behöva undersökas igen då elever idag har tillgång till bättre verktyg.

I och med att de nationella proven ska vara en del av betygssättningen av eleverna blir det viktigt att proven från olika terminer är likvärdiga. Särskilt i matematik på gymnasiet då elever som går i samma årskurs men följer olika program läser samma kurs men avslutar den olika terminer. De får då ett betyg från kursen som baserats på olika nationella prov. För att kunna använda proven för att rättvist och likvärdigt sätta betyg utifrån dem är det viktigt att det är lika lätt eller lika svårt att få ett visst betyg oavsett vilken termin.

– Även om studien i avhandlingen visar att de prov som är undersökta är relativt jämförbara skulle det behövas fler studier på fler prov för att verkligen kunna säga att de är lika svåra, säger Anna Lind Pantzare.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Lind Pantzare, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Telefon:090-786 68 36
E-post: anna.lind.pantzare@umu.se

Om disputationen
Anna Lind Pantzare, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, försvarar fredag 30 november sin avhandling i ämnet beteendevetenskapliga mätningar, med titeln: Dimensions of validity. Studies of the Swedish national tests in mathematics. (svensk översättning: Aspekter av validitet. Studier av de svenska nationella proven i matematik).

Fakultetsopponent: Professor Gordon Stobart, Department of Curriculum, Pedagogy and Assessment, University College London, London, England. Disputationen hålls på engelska.
Tid: 10.00
Plats: KBC-huset, Stora hörsalen, KBE303, Umeå universitet

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.