Gå direkt till innehåll
Neutrofiler svälter ut angripande svampceller


Pressmeddelande -

Neutrofiler svälter ut angripande svampceller


De vanligaste vita blodkropparna, neutrofiler, kan inte bara snabbt och effektiv döda inkräktande mikroorganismer utan även långsamt svälta dem till döds genom att ta bort livsnödvändiga kemiska ämnen. Det visar forskare vid Umeå universitet i en studie som publiceras i en specialutgåva av Metallomics.

– Varje infektion är en kamp om resurser, framför allt om livsnödvändiga spårämnen, som det är ont av i den miljö där de olika cellerna befinner sig. Det vi gör är att utveckla metoder som gör det möjligt för oss att kartlägga hur dessa slagsmål utkämpas på en molekylär nivå, säger Maria Joanna Niemiec, som är en av de forskare som står bakom de nya forskningsresultaten.

Antalet livshotande infektioner orsakade av svampar ökar, men samtidigt finns det bara ett begränsat antal behandlingsmöjligheter. Forskargruppen vid Umeå universitet undersöker samspelet mellan sjukdomsframkallande svampceller och människans immunsystem.



För att belysa hur neutrofiler håller i olika spårämnen vid svampangrepp samarbetade forskare från Institutionen för klinisk mikrobiologi och Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, vid Umeå universitet med en grupp från Universitetet i Gent i Belgien, som är en av de få grupper som har expertis att mäta spårämnen med en upplösning som är mindre än en mikrometer. Metoden kallas för ”Synchrotron Radiation X- Ray Fluorescence” (SR-XRF) och genomfördes vid anläggningar i Grenoble, Schweiz och Hamburg, Tyskland. Liknande studier är snart möjliga att genomföra i Sverige tack vare den nybyggda synkrotronanläggningen MAX IV i närheten av Lund.


Neutrofilernas uppgift är bland annat att försvara kroppen mot svampangrepp. Cellerna är mest kända för sin förmåga att spåra upp mikrober i blod och vävnad och att "svälja" och avdöda dem. Dessutom kan neutrofiler släppa ut nätliknande strukturer som fångar och avdöda mikrober som är för stora att svälja. Nätfällorna är uppbyggda av neutrofilernas arvsmassa och giftiga proteiner.


I sin senaste publikation visar forskarna att frisättningen av nätfällor minskar tillgängligheten av spårämnet zink dramatiskt. En kombination av XRF metoden och mikroskopi på levande celler avslöjade att zink finns lagrat hos neutrofiler redan långt innan nätfällor släpps ut. Denna strategi visar neutrofilernas stora betydelse i immunförsvar mot svampangrepp. Mekanismen att lagra spårämnen, som exempelvis zink eller järn, så kallad nutritional immunity – näringsberoende immunförsvar – utgör grunden för ett framväxande, spännande forskningsfält.

– Vi jobbar nu hårt för att översätta dessa och andra grundforskningsresultat så att de kan användas vid utveckling av läkemedel som hjälper till att bota svampinfektioner, vilka är svåra att behandla med de läkemedel som finns på marknaden i dag, säger Constantin Urban, docent och forskningsledare vid institutionen, som även är ansvarig för studien.

Om artikeln
Trace element landscape of resting and activated human neutrophils on the sub-micrometer level. Metallomics, 2015,7, 996-1010. 
DOI: 10.1039/C4MT00346B
Läs hela artikeln

Artikeln är en del av Maria Joanna Niemiecs avhandling
Neutrophils versus Pathogenic Fungi – through the magnifying glass of nutritional immunity
Läs avhandlingen digitalt


För mer information, kontakta gärna:

Constantin Urban,
docent vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, UCMR och MIMS, Umeå universitet
Telefon: 090-785 11 43
E-post: constantin.urban@umu.se

Laszlo Vincze, professor, Universitetet i Gent, Belgien.
E-post: laszlo.vincze@ugent.be

Pressfoton för nedladdning
Constantin Urban, Umeå universitet

Maria Joanna Niemiec, Umeå universitet

Pressbild laboratorium
Björn De Samber från Ghent University placerar prov i verktyget ID22NI beamline, ESRF, Frankrike.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.