Gå direkt till innehåll
PET-kameraundersökning kan bl.a. användas för att undersöka hjärnans dopaminsystem.  Efter bearbetning av data får man fram en tredimensionell bild av exempelvis hjärnan. Foto: Mikael Stiernstedt
PET-kameraundersökning kan bl.a. användas för att undersöka hjärnans dopaminsystem. Efter bearbetning av data får man fram en tredimensionell bild av exempelvis hjärnan. Foto: Mikael Stiernstedt

Pressmeddelande -

Nya ledtrådar om den åldrande hjärnans minnesfunktioner

En europeisk studie, ledd av Umeåprofessorn Lars Nyberg, visar med olika hjärnavbildningskameror och minnestest att dopaminreceptoren D2 kopplar till det episodiska långtidsminnet, vilket ofta är nedsatt i hög ålder och vid demenssjukdom. Den nya kunskapen kan bidra till förståelsen av varför vissa men inte andra drabbas av minnesnedsättningar.Resultaten publiceras i den ansedda tidskriften PNAS.

Med hjälp av hjärnavbildningskameror (PET, MRI), minnestester och statistiska analyser försöker professor Lars Nyberg och hans kollegor fånga vad som händer med vårt minne och vår hjärna när vi åldras.Neurotransmittorn dopamin har betydelse för motoriska funktioner men även för minne och tankeförmåga, så kallade kognitiva funktioner. D1-receptorsystemet har kopplats till funktioner i frontalloben, men det har varit oklart vilken specifik roll D2-systemet har.

I den aktuella studien användes PET-kamera för att undersöka individuella skillnader i D2-systemet hos en stor grupp individer bestående av 181 friska individer mellan 64 och 68 år. Samtliga deltagare fick dessutom genomgå en heltäckande bedömning av episodiskt långtidsminne, arbetsminne och snabbhet i informationsbearbetning (”speed”), samt en magnetkameraundersökning MRI (som bland annat kan användas för mätning av storleken på olika hjärnregioner).

Forskarna kunde se att D2-systemet var positivt korrelerat till det episodiska minnet men inte till arbetsminnet eller ”speed” genom att relatera PET-registreringarna till de kognitiva fynden. Forskarna kunde även se att D2-systemet påverkar hippocampus-området i hjärnan. Hippocampus är sedan länge kopplat till episodiskt långtidsminne.

– Våra resultat kopplar alltså dopaminreceptoren D2 till det episodiska långtidsminnet. Detta slags minne är ofta nedsatt i hög ålder och vid demenssjukdom. Det betyder att nedsättning av dopaminsystemet är en viktig faktor att ta hänsyn till då vi söker förstå grunden för nedsatt kognitiv förmåga i åldrandet, säger Lars Nyberg, professor i neurovetenskap och föreståndare vid Umeå Center for Functional Brain Imaging, UFBI.

Från Umeå universitet har utöver Lars Nyberg även Nina Karalija, Micael Andersson, Anders Wåhlin, Jan Axelsson, Anna Rieckmann och Katrine Riklund, medverkat. Studien har finansierats av anslag från bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW).

Läs studien i PNAS


Originalartikel:

Nyberg, L. et al: Dopamine D2 receptor availability is linked to hippocampal–caudate functional connectivity and episodic memory.doi: 10.1073/pnas.1606309113

För mer information om studien, kontakta gärna:

Lars Nyberg, professor vid Institutionen för strålningsvetenskaper och Institutionen för integrativ medicinsk biologi, IMB.

E-post: lars.nyberg@umu.se

Pressfoto på Lars Nyberg. Foto: Mattias Pettersson

Två pressfoton på PET-CT kameran som användes i studien. Foto: Mikael Stiernstedt

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.