Gå direkt till innehåll
Nyupptäckta molekyler kan ge hopp till barnlösa

Pressmeddelande -

Nyupptäckta molekyler kan ge hopp till barnlösa

Upptäckter av molekyler som reglerar tillväxt och mognad hos äggceller i äggstockarna kan ge nytt hopp till kvinnor som har svårt att bli gravida. Det visar Deepak Adhikari i den avhandling som han försvarar den 23 maj.

Ungefär en av 100 kvinnor drabbas av så kallad primär ovariell insufficiens, POI, vilket innebär att äggcellerna i äggstockarna är för små och inte mognar så att de kan befruktas. Ett liknande problem uppstår hos kvinnor och flickor som får strålbehandling eller cellgifter, eftersom deras ägg kan dö som en konsekvens av behandlingen.

I dag finns det möjlighet att frysa in vävnad från äggstockarna, som innehåller omogna ägg, före behandling av cancer sätts in. Tanken med detta är att man senare, när det blir aktuellt, ska kunna få dessa äggceller att mogna utanför kvinnans kropp så att de kan användas för in vitrofertilisering, IVF.

Hittills har det inte funnits någon metod att få dessa äggceller att mogna på ett bra sätt i laboratoriemiljö. Nu har dock Deepak Adhikari, doktorand vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, upptäckt molekyler i äggstocksvävnaden som bromsar tillväxten och mognaden hos äggceller. Genom att blockera molekylerna TSC1 och PTEN i äggstocksvävnad hos möss, börjar tillväxten av omogna äggceller omedelbart.

– Det här innebär att det nu finns en realistisk möjlighet att utveckla läkemedel som blockerar dessa molekyler, och därmed kan aktivera tillväxt av ägg i äggstockar hos kvinnor som inte kan få barn. Ett forskarteam i Kawasaki, Japan, arbetar redan med utveckling av ett läkemedel med denna mekanism som utgångspunkt och flera kvinnor med POI har redan blivit gravida med hjälp av den nya behandlingen, säger Deepak Adhikari.

In vitro fertilisering, IVF, används för att hjälpa kvinnor att bli gravida om deras äggstockar innehåller stora äggceller som kan mogna med hjälp av hormonbehandling. I sitt avhandlingsarbete har Deepak Adhikari även studerat varför en del äggceller inte mognar, trots IVF-behandling, och han lyfter även fram en tänkbar lösning på detta problem. I studier på möss har han visat att molekylen Cdk1 är oumbärlig för att äggceller ska mogna. Resultatet av studierna visar att när man blockerade molekylen hos mössen så stannade mognadsprocessen hos deras ägg. När blockeringen hävdes så startade även mognadsprocessen.

– Det vi hoppas nu är att man ska kunna tillföra Cdk1-mRNA till äggen för att få dem att mogna och därmed kunna användas vid IVF, säger Deepak Adhikari.

Deepak Adhikari kommer från Nepal. Han är biokemist och molekylärbiolog, samt doktorand vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. Han är engelsktalande och kan nås på:
Telefon: 073-620 50 63
E-post: deepak.adhikari@medchem.umu.se

Porträttfoto för nedladdning
Foto: Deepak Adhikari

Fredagen den 23 maj försvarar Deepak Adhikari, institutionen för medicinsk kemi och biofysik, sin avhandling med titeln: Studier av signalvägar i utvecklingen av kvinnliga könsceller. (Engelsk titel: Study of the signaling pathways in the development of female germ cells).
Oppontent: Elisabet Stener-Victorin, Göteborgs universitet.
Huvudhandledare: Kui Liu.

Disputationen äger rum kl. 09.30 i KBC-huset, KB3B1.

Avhandlingen är publicerad digitalt.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.