Gå direkt till innehåll
Kristin Blum. Foto: Sandra Viklund
Kristin Blum. Foto: Sandra Viklund

Pressmeddelande -

​​Ökar kunskapen om föroreningar från små avlopp

Kristin Blums avhandling förbättrar kunskapsläget kring hur organiska föroreningar kan avskiljas i små avloppreningsanläggningar, om dessa leder till miljöpåverkan samt hur befintliga små avlopp kan förses med biokolfilter för att förbättra reningsgraden. Hon försvarar sina resultat vid Umeå universitet fredagen den 23 februari.

Enskilda avlopp och andra små avloppsreningsanläggningar används över hela världen för att behandla avloppsvatten när storskaliga reningsverk inte är ekonomiskt försvarbara. Det är välkänt att utsläpp av obehandlat avloppsvatten i miljön kan leda till vattenburna sjukdomar och igenväxning. Effekter av utsläpp av organiska föroreningar från små avlopp är däremot relativt okänt.

I sitt avhandlingsarbete har Kristin Blum använt avancerad kemisk analys för riktad mätning av välkända miljögifter och förutsättningslös screening på jakt efter nya, okända föroreningar.

Avhandlingen är baserad på fyra studier där den första jämför rening i stora verk med markbäddar, som är en mycket vanlig teknik för små avlopp. Avskiljningen av föroreningar visade sig generellt vara lika bra eller bättre i markbäddar, men den varierar kraftigt mellan anläggningar och mellan kemikalier. Vattenlösliga föroreningar avlägsnades generellt sämre i både markbäddar och konventionella anläggningar.

Andra och tredje studien genomfördes i Fyrisåns avrinningsområde nära Uppsala där vatten och andra matriser provtogs i områden påverkade av små avlopp eller nedströms stora kommunala reningsverk.

– Flera av de föroreningar som den första studien identifierat som svåra att avskilja, visade sig också vara långlivade, lättrörliga och biotillgängliga. Jag påträffade dem exempelvis i fisk. Dessa kemikalier återfanns också långt från källan och nådde Mälaren som är en av Stockholms och Sveriges viktigaste ytvattentäkter, säger Kristin Blum.

Utsläppt mängd föroreningar per person och år visade sig vara högre under sommar och höst för vatten påverkade av stora reningsverk jämfört med vatten påverkade av små avlopp. Utsläppen från små avlopp sker längre bort från provtagningsplatserna än utsläppen från stora reningsverk vilket ökar betydelsen av biologisk nedbrytning, UV-nedbrytning samt inbindning till partiklar. En uppskattning av de studerade föroreningarnas ekotoxikologiska risker indikerade lika eller högre risker i områden påverkade av stora reningsverk jämfört med områden påverkade av små avlopp.

De tre första studierna visade på ett behov av förbättrad reningsteknik för vattenlösliga föroreningar vilket var i fokus i den sista studien. I den undersökte Kristin Blum hur utsläpp från markbäddar kan minskas med hjälp av biokolfilter.

– Resultaten pekar på att en biokol-sandblandning i markbädden ökar avskiljningen av föroreningar jämfört med enbart sand.

Läs hela avhandlingen

Om disputationen:

Fredagen den 23 februari försvarar Kristin Blum, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Targeted and untargeted analysis of organic contaminants from on-site sewage treatment facilities. Removal, fate and environmental impact. Svensk titel: Riktad och förutsättningslös analys av organiska föroreningar från små avlopp: Reningseffektivitet, transport och miljöpåverkan.

Disputationen äger rum klockan 9:00 i KBE301,(Lilla hörsalen), KBC, Umeå universitet

Fakultetsopponent är Professor Dr. Pim Leonards, Institute for Environmental Studies, VU University, Amsterdam

För mer information, kontakta gärna:

Kristin Blum, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-374 06 89
E-post: kristin.blum@umu.se

Pressbild. Foto: Sandra Viklund

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.