Ojämlikhet i hälsa bland pensionärer grundläggs tidigare i livet

Upplevelsen av hälsa och välbefinnande hos ålderspensionärer skiljer sig mellan individer, men ingenting tyder på att de olika vägarna ut ur arbetslivet har avgörande betydelse för hur de mår. Detta går emot tidigare forskning som antyder att förtida pensionering är förknippat med social isolering och förlust av mening, som i sig skulle påverka hälsan negativt.

Johan Örestig har i en avhandling undersökt de så kallade ”yngre äldres” (d.v.s. de individer som närmar sig övergången från arbete till pension) attityder till arbete, deras önskade pensionsålder, subjektiva välbefinnande och pensioneringsmönster. Resultaten visar att ojämlikhet i hälsa och välbefinnande bland ålderspensionärer måste ses ur ett livsloppsperspektiv.
– Under livet utsätts olika individer och grupper för olika typer av påverkan som antingen har en positiv eller en negativ påverkan på hälsotillståndet i äldre åldrar. Det gäller inte minst skilda arbetsvillkor under arbetslivet, säger Johan Örestig, Umeå universitet.

Studien visar till exempel att pensionärer som anger lågt välbefinnande i form av värk, sömnproblem, begränsad rörlighet eller dålig allmän hälsa, även har haft dessa problem i arbetslivet.
– Hälso- och välbefinnandeproblem ökar risken för olika former av förtida pensionering, men ingenting pekar på att sättet man lämnar arbetsmarknaden på i sig har en negativ effekt på pensionärers upplevda välbefinnande.

Äldre vill pensioneras senare

Ett annat centralt fynd i avhandlingen är att äldre arbetskraft föredrar att pensioneras allt senare. Detta hänger sannolikt samman med den stora pensionsreform som implementerades i början av 2000-talet, menar Johan Örestig.

I studien har han gjort en jämförelse om önskad pensionsålder hos de som var 55-64 år då effekterna av det nya systemet ännu inte blivit kännbara, med de som var i samma åldersspann då det nya systemet hade etablerats. Även de med sämst hälsa som rimligtvis borde ha dåliga förutsättningar för ett långt arbetsliv, föredrar att pensioneras senare än samma åldersgrupp gjorde då effekterna av det nya systemet ännu inte blivit kännbara. Den tydligaste ökningen syns bland dem som vill pensioneras vid 67 års ålder.
– En trolig förklaring är de skärpta ekonomiska incitamenten för senarelagd pensionering som finns inbyggda i det nya pensionssystemet. Den mediala uppmärksamheten kring reformen och de ”oreanga kuverten” har skapat en medvetenhet om de ekonomiska riskerna med att lämna arbetsmarknaden i förtid. Men en samtidig reform har också gett den äldre arbetskraften rätt att arbeta längre vilket, åtminstone för vissa grupper, ökar möjligheten att välja att arbeta längre, säger Johan Örestig, Umeå universitet. 

Doktorsavhandlingen består av fyra empiriska studier med utgångspunkt i svenska paneldata från Panel Survey of Ageing and the Elderly.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80798

Pressbild
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/129/129836_johan_orestig.jpg

Om disputationen
Fredagen den 18 oktober försvarar Johan Örestig, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The long and winding road: a life course perspective to retirement behaviour. Svensk titel: Den långa och krokiga vägen: ett livsloppsperspektiv på äldres pensioneringsmönster. Disputationen äger rum kl. 13:15 i hörsal E i Humanishuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Staffan Marklund, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

För mer information, kontakta:
Johan Örestig, sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: johan.orestig@soc.umu.se
Mobil: 070/268 67 42