Pressmeddelande -
Ojämlikhet i hälsa bland pensionärer grundläggs tidigare i livet
Upplevelsen av hälsa och välbefinnande hos ålderspensionärer skiljer sig mellan individer, men ingenting tyder på att de olika vägarna ut ur arbetslivet har avgörande betydelse för hur de mår. Detta går emot tidigare forskning som antyder att förtida pensionering är förknippat med social isolering och förlust av mening, som i sig skulle påverka hälsan negativt.
Johan Örestig har i en avhandling undersökt de så kallade
”yngre äldres” (d.v.s. de individer som närmar sig övergången från arbete till
pension) attityder till arbete, deras önskade pensionsålder, subjektiva
välbefinnande och pensioneringsmönster. Resultaten visar att ojämlikhet i hälsa
och välbefinnande bland ålderspensionärer måste ses ur ett livsloppsperspektiv.
– Under livet utsätts olika individer och grupper för
olika typer av påverkan som antingen har en positiv eller en negativ påverkan
på hälsotillståndet i äldre åldrar. Det gäller inte minst skilda arbetsvillkor
under arbetslivet, säger Johan Örestig, Umeå universitet.
Studien visar till exempel att pensionärer som anger lågt
välbefinnande i form av värk, sömnproblem, begränsad rörlighet eller dålig
allmän hälsa, även har haft dessa problem i arbetslivet.
– Hälso- och välbefinnandeproblem ökar risken för olika
former av förtida pensionering, men ingenting pekar på att sättet man lämnar
arbetsmarknaden på i sig har en negativ effekt på pensionärers upplevda
välbefinnande.
Äldre vill pensioneras senare
Ett annat centralt fynd i avhandlingen är att äldre arbetskraft föredrar att pensioneras allt senare. Detta hänger sannolikt samman med den stora pensionsreform som implementerades i början av 2000-talet, menar Johan Örestig.
I studien har han gjort en jämförelse om önskad
pensionsålder hos de som var 55-64 år då
effekterna av det nya systemet ännu inte blivit kännbara, med de som var i
samma åldersspann då det nya systemet hade etablerats. Även de med sämst hälsa
som rimligtvis borde ha dåliga förutsättningar för ett långt arbetsliv,
föredrar att pensioneras senare än samma åldersgrupp gjorde då effekterna av
det nya systemet ännu inte blivit kännbara. Den tydligaste ökningen syns bland
dem som vill pensioneras vid 67 års ålder.
– En trolig förklaring är de skärpta ekonomiska
incitamenten för senarelagd pensionering som finns inbyggda i det nya
pensionssystemet. Den mediala uppmärksamheten kring reformen och de ”oreanga
kuverten” har skapat en medvetenhet om de ekonomiska riskerna med att lämna
arbetsmarknaden i förtid. Men en samtidig reform har också gett den äldre
arbetskraften rätt att arbeta längre vilket, åtminstone för vissa grupper, ökar
möjligheten att välja att arbeta längre, säger Johan Örestig, Umeå
universitet.
Doktorsavhandlingen består av fyra empiriska studier med utgångspunkt i svenska paneldata från Panel Survey of Ageing and the Elderly.
Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80798
Pressbild
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/129/129836_johan_orestig.jpg
Om disputationen
Fredagen den 18 oktober försvarar Johan Örestig,
sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The long and winding road: a life course perspective
to retirement behaviour. Svensk titel: Den
långa och krokiga vägen: ett livsloppsperspektiv på äldres pensioneringsmönster.
Disputationen äger rum kl. 13:15 i hörsal E i Humanishuset, Umeå
universitet. Fakultetsopponent är professor Staffan Marklund, institutionen för
klinisk neurovetenskap, Karolinska
institutet.
För mer information, kontakta:
Johan Örestig, sociologiska institutionen, Umeå
universitet
E-post: johan.orestig@soc.umu.se
Mobil: 070/268 67
42
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.