Ojämn tillämpning av hjärt- och kärlsjukdomsbehandling knuten till ålder och kön

Bara var tredje patient som har en konstaterad hjärt- och kärlsjukdom, men som ännu inte drabbats av hjärtinfarkt, behandlas med kolesterolsänkande läkemedel enligt gällande rekommendationer. Bland patientgruppen har kvinnor över 70 år bara hälften så stor sannolikhet att behandlas jämfört med män i samma ålder. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Gunnar Nilsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, undersökt behandlingsbeslut för hjärt- och kärlsjukdomspatienter i Jämtland och Härjedalen. Forskaren har dels kunnat kartlägga hur faktorer såsom ålder och kön påverkar tillgången till preventiv behandling med kolesterolsänkande läkemedel (så kallade statiner) för patienter som ännu inte haft en hjärtinfarkt. Andelen patienter som behandlas med statiner avtog redan från 45 års ålder och bland kvinnor över 70 år var sannolikheten för behandling halverad, jämfört med män i samma ålder.

– När det gäller just hjärt- och kärlsjukdom finns ett stort behov av att utveckla bättre metoder för identifiering och uppföljning av riskpersoner. Framförallt behövs en ökad medvetenhet om hur faktorerna ålder, kön och social ställning påverkar den medicinska beslutsprocessen, säger Gunnar Nilsson, som också är distriktsläkare vid vårdcentralen Myrviken, Jämtland.

I avhandlingen beskrivs också faktorer som vid hjärtinfarktsymtom förlänger väntetiden för att patienten ska få akut sjukhusvård. Resultaten visar bland annat att det i genomsnitt tar över 5 timmar innan personer med hjärtinfarkt får den akutvård de behöver och de patienter som först söker hjälp via primärvården får vänta i genomsnitt nästan 9 timmar.

Forskarna har också undersökt vårdbeslut för patienter som i primärvården genomgått test av hjärt- och lungkapacitet, ett så kallat arbets-EKG. Vilka patienter som remitteras för fortsatt hjärtutredning vid hjärtklinik styrs av resultatet från arbets-EKG, men påverkas också av patienternas ålder, kön och anställningsförhållanden.

De studier som ingår i avhandlingsarbetet genomfördes i Jämtland och Härjedalen under 2010-2014. Tillämpning av kolesterolsänkande medicinering undersöktes i en tvärsnittsstudie med 931 patienter. I den retrospektiva studien kring tidsfördröjning mellan symtomdebut och sjukhusvård deltog 265 patienter.

Gunnar Nilsson är från Frösön. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin jobbar han som distriktsläkare vid vårdcentralen Myrviken, Jämtland.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 18 mars försvarar Gunnar Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Ischemisk hjärtsjukdom - riskbedömning, diagnostik och sekundärpreventiv behandling i primärvården, speciellt med avseende på betydelsen av arbets-EKG. (Engelsk titel: Ischaemic heart disease - risk assessment, diagnosis and secondary preventive treatment in primary care, with special reference to the relevance of exercise ECG). Opponent: Professor Per Wändell, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för allmänmedicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Docent Eva Samuelsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Disputationen äger rum kl 13.00 i Målpunkt X, våning 1, sal 135, Byggnad 9A, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, vänligen kontakta:
Gunnar Nilsson
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin, Umeå universitet
Telefon: 070-222 5141
E-post: gunnar.nilsson@jll.se; gunnar.nilsson@regionjh.se

Bild: Arbets-EKG på Östersunds sjukhus. Foto: Gregor Janhed, Östersunds Sjukhus