Gå direkt till innehåll
Plugga stenhårt eller vara rolig?

Pressmeddelande -

Plugga stenhårt eller vara rolig?

Katarina Kärnebro  Foto: Per Melander, UmU

Elever vid gymnasieskolans fordonsprogram som både vill satsa på skolarbetet och samtidigt vara en del av kamratgruppen kan få problem. Det framkommer i en ny avhandling som läggs fram vid Umeå universitet. 


Normer om språk, kön och skolarbete skapas och återskapas genom fordonselevernas vardagliga språkliga aktiviteter i skolan. Normerna påverkar dels elevernas möjligheter att forma sin egen identitet, dels förutsättningarna för deras lärande.

Fordonsprogrammet, ett treårigt nationellt yrkesprogram, rekryterar till största delen pojkar med arbetarklassbakgrund. Programmet kan därför sägas vara köns- och klasskodat.

– Att vara elev på fordonsprogrammet innebär att man inte bara lär sig sitt kommande yrke utan att man också i kamratgruppen lär sig hur man bör agera som fordonselev, genom återkommande språkliga aktiviteter, s.k. språkpraktiker, berättar Katarina Kärnebro, som skrivit avhandlingen.

– I avhandlingen har jag studerat språkpraktiker på fordonsprogrammet i vardagliga skolsamtal. Med etnografiskt inspirerad metod och samtalsanalys har jag undersökt vilka funktioner språkpraktikerna fyller i olika typer av skolsamtal. Jag har också studerat vilken betydelse de har för de normer om kön och skolarbete som skapas.

De dominanta språkpraktikerna på fordonsprogrammet kännetecknas av att vara konfronterande, direkta och skämtsamma. De har därmed stora likheter med de stereotypa föreställningarna som finns om en maskulin samtalsstil. Att kunna skämta och också kunna ta emot skämt är avgörande för elevernas positioner i kamratgruppen. Andra språkliga aktiviteter som eleverna bör behärska är berättande, retande och verbala dueller.

Både flickor och pojkar deltar på samma sätt i de språkliga aktiviteterna. Flickorna har möjlighet att använda sig av en bredare språklig repertoar än pojkarna. Pojkarnas språkliga aktiviteter är begränsade till de dominanta språkpraktikerna och de måste undvika allt som förknippas med femininitet för att behålla sin position inom kamratgruppen.

Eleverna använder sig ofta av föreställningar om sexualitet och kön i språkpraktikerna när de vill markera något som avvikande i skolsamtalen. Heterosexualitet är starkt normerande. Detta styr förståelsen för vad som ses som normalt respektive avvikande.

När det gäller skolarbetet anses det normalt att en fordonselev bör klara godkänt på kurserna i kärnämnena, men inte mer än så, eftersom skolframgång i kärnämnena kopplas till femininitet och medelklass. På yrkesämnet är det mer tillåtet att lyckas, men eleven bör ändå prestera lagom för att inte upplevas som skrytsam och riskera att bli utsatt för retsamma attacker.

Undersökningen bidrar med kunskap om hur förutsättningar och villkor för identitetsskapande och lärande skapas i skolsamtal.

Disputationen äger rum den 22 november, kl. 13.00, Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet.

Fakultetsopponent är professor Elisabet Öhrn, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Kontaktuppgifter:

Katarina Kärnebro, katarina.karnebro@sprak.umu.se, tel. 090-786 68 51, 070-559 24 42

Porträttfoto för nedladdning

Länk till avhandlingen Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.