Gå direkt till innehåll
Marcus Schmitt-Egenolf är professor i dermatologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och sisteförfattare av forskningsstudien. Foto: Mattias Pettersson.
Marcus Schmitt-Egenolf är professor i dermatologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och sisteförfattare av forskningsstudien. Foto: Mattias Pettersson.

Pressmeddelande -

Psoriasisbehandling har otillräcklig effekt för var femte patient

En avsevärt stor del av personer (18 procent) som får systemisk behandling för måttlig till svår psoriasis (tablettbehandling samt injektions- och infusionsbehandling) har fortfarande avsevärda besvär med sin sjukdom. Detta enligt en studie med 2 646 svenska psoriasispatienter, gjord av forskare vid Umeå universitet och Institutet för Hälsa- och Sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund, och nyligen publicerad i Journal of Dermatological Treatment.

– Våra resultat visar att de befintliga behandlingarna som erbjuds inte har en tillräckligt lindrande effekt för patienter med måttlig till svår psoriasis. Så för att hantera deras sjukdomssymtom behöver fler patienter få tillgång till biologiska läkemedel. Samtidigt visar studien att utvecklingen av nya läkemedel för psoriasis är viktig, säger Marcus Schmitt-Egenolf, som är professor i dermatologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och sisteförfattare av forskningsstudien.

För över ett decennium sedan ledde utvecklingen av nya biologiska läkemedel till uppkomsten av nya behandlingar för måttlig till svår psoriasis på sätt som ger större minskning av hudinflammation, låg toxicitet och förbättrad livskvalitet för patienter. Men den studie som Marcus Schmitt-Egenolf lett visar att 18 procent av patienter som får kontinuerlig systemisk behandling fortfarande har utbredd psoriasis och/eller är avsevärt påverkade i sin livskvalitet.

Studien baserades på PsoReg, som är ett nationellt kvalitetsregister för systemisk psoriasisbehandling. I studien ingick 2 646 patienter som fått systemisk behandling under minst tre månader. Patienternas senast registrerade vårdbesök analyserades. Graden av sjukdomssvårighet bedömdes antingen av läkaren och genom att patienterna själva utvärderade sin hudrelaterade livskvalitet.

I jämförelse med patientgruppen som helhet var patienterna med bristfällig behandlingseffekt i genomsnitt yngre och hade en högre BMI. Gruppen led också oftare av psoriasisartrit och var oftare rökare. Gruppen med högre andel ihållande allvarliga psoriasisbesvär rapporterade också en sämre livskvalitet i allmänhet, vilket mättes genom EQ-5D (ett standardinstrument för att mäta och beskriva hälsoutfall).

– Att nästan var femte psoriasispatient hade en hög sjukdomsaktivitet trots pågående systemisk behandling är oroväckande, säger Marcus Schmitt-Egenolf.

Utifrån resultaten ger forskargruppen tre rekommendationer. För patienter med måttlig till svår psoriasis som får konventionell systemisk behandling borde tillgång till biologiska läkemedel vara en möjlighet. Patienter med måttlig till svår psoriasis som redan får behandling med biologiska läkemedel kan behöva nya behandlingsalternativ. Och psoriasispatienter borde också få stöd för att kunna förbättra livsstilsfaktorer.

Länk till artikeln i Journal of Dermatological Treatment

Om publiceringen:
Journal of Dermatological Treatment, artikel: Real-world outcomes in 2,646 psoriasis patients: One in five has PASI ≥ 10 and/or DLQI ≥ 10 under ongoing systemic therapy. Författare: J.M. Norlin, P.S. Calara, U. Persson, och M. Schmitt-Egenolf. DOI: 10.1080/09546634.2017.1289147

För mer information, vänligen kontakta:
Marcus Schmitt-Egenolf, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Dermatologi och venereologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 2875
E-post: marcus.schmitt-egenolf@umu.se

Ämnen


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.