Gå direkt till innehåll
Växtätande djur som renar kan vända den negativa effekten av klimatuppvärmningen på växtligheten.
Växtätande djur som renar kan vända den negativa effekten av klimatuppvärmningen på växtligheten.

Pressmeddelande -

Renbete skyddar mångfalden av tundraväxter vid varmare klimat

Klimatuppvärmningen minskar antalet växtarter på tundran, men växtätande djur som renar och sorkar, kan vända denna negativa effekt till en positiv. Det visar en studie ledd från Umeå universitet som i dag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

– Genom att äta växter som är höga och har breda blad kan renar öka tillgången på ljus, vilket tillåter fler arter att växa och dra nytta av varmare klimatförhållanden, säger Elina Kaarlejärvi, postdoktor vid Umeå universitet, som lett studien.

Tidigare studier pekar på att mångfalden av växtlighet på tundran kommer att minska till följd av ett varmare klimat. Men, det är viktigt att veta i vilken mån effekten påverkas av mängden betande djur, särskilt renar, sorkar och lämlar, som är väldigt vanliga i tundraekosystem. Forskare vid Umeå universitet och Oulu universitet i Finland prövade detta genom att på experimentell väg värma upp växtligheten på ängar i tundraområden, med eller utan renar och sorkar.

– Vi fann att uppvärmningen ökade antalet växtarter på ytor som betades, eftersom det möjliggjorde för små tundraväxter att komma upp och etablera sig där. Men, när vi stängslade ute renar, sorkar och lämlar, blev växtligheten tätare och ljuset begränsades, och som ett resultat av det försvann långsamväxande växter, säger Elina Kaarlejärvi.

Växthus och staket

Forskarna undersökte vilka arter som dök upp och försvann från försöksytorna under fem års tid. På det sättet kunde de pröva vilka typer av arter som påverkades mest av uppvärmning och bete. De nyligen publicerade resultaten pekar på att växtätande däggdjur kan hjälpa till att skydda mångfalden av växtlighet i ett varmare klimat genom att hindra förlusten av små och långsamväxande arter.

Studien gjordes i Kilpisjärvi i nordvästra Finland, där forskargruppen prövade betydelsen av betande djur, uppvärmning och tillgången på näringsämnen genom att kombinera små växthus som ökade sommartemperaturen med 1-2 grader Celsius, låga staket som stängde ute renar, sorkar och lämlar, och gödningsmedel.

Elina Kaarlejärvi är postdoktor och hennes forskning finansieras av Vetenskapsrådet, VR. Hon är knuten till Climate Impacts Research Centre, CIRC, vid Umeå universitet, men arbetar för närvarande vid Vrije Universitetet i Bryssel, Belgien.

I studien medverkade också Anu Eskelinen, forskarassistent vid Helmholtz Centre for Environmental Research och German Centre for Integrative Biodiversity Research, Tyskland, och Johan Olofsson, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, och CIRC, Umeå universitet.

Läs mer om studien:
Herbivores rescue diversity in warming tundra by modulating trait-dependent species losses and gains, Elina Kaarlejärvi, Anu Eskelinen och Johan Olofsson, Nature Communications, DOI: 10.1038/s41467-017-00554-z

Pressbilder för nedladdning

För mer information, kontakta gärna:

Elina Kaarlejärvi, postdoktor, Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet
Telefon: +32 4848 521 67
E-post: elina.kaarlejarvi@umu.se

Anu Eskelinen, forskarassistent, University of Ouly, Finland
Telefon: +49 1575 7756447
E-post: anu.eskelinen@idiv.de

Johan Olofsson, universitetslektor, CIRC och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 77 04
E-post: johan.olofsson@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.