Renen motverkar effekter av global uppvärmning

En effekt av ett varmare klimat kan bli att låglandsväxter som inte är typiska fjällväxter börjar migrera högre upp på fjällsluttningarna. Ekolog Elina Kaarlejärvi visar i sin avhandling att renars, men även sorkars och harars betande kan bromsa en sådan invasion. Avhandlingen försvaras vid Umeå universitet den 21 februari.

Elina Kaarlejärvi menar att ett varmare klimat inte automatiskt leder till en ökad biomassa, invasion av nya arter och utbredning av buskar på kalfjället, i motsats till tidigare prognoser.

– Typiska låglandsväxter som jag i mina fältexperiment planterade på kalfjället, till exempel rallarros, rödblära och kvanne, åts upp av renarna. Fjällväxter på kalfjället är vanligtvis små, och därför blir de större och mer näringsrika låglandsväxterna lättare att upptäcka och äta, säger Elina Kaarlejärvi.

Tidigare studier tyder på att ett varmare klimat ökar tillväxten av buskar på kalfjällen. De befintliga arterna växer snabbare, blir större och tar mer plats. Kan herbivorer, alltså växtätare, påverka och reglera detta också?

– Detta spridningsmönster av buskar och nya växtarter till kalfjället leder till en ökad konkurrens mellan växtarter och hotar förekomsten av de mindre fjällväxterna. Mina resultat från ett fältförsök på Låktačohkkafjället två mil västerut från Abiskobyn visar att renarnas betande skyddar den ursprungliga fjällvegetationen genom att hålla buskvegetationen låg och förhindra nya arters invasion på kalfjället.

Ett annat experiment utfördes i Kilpisjärvi, Finland där Elina använde mini-växthus i kombination med betesstängslen för att studera både klimatets och betets inverkan på vegetationen. Två andra delstudier utfördes i Dovrefjell 0ch i Finnmarksvidda i Norge.

Elina Kaarlejärvis resultat tyder på att växtätare, speciellt renen, är nyckelarter och spelar en viktig roll i fjällmiljön.

– Förändringar i fjällvegetationen beror mycket på antalet renar i området. Ett måttligt betande förhindrar migration av nya arter och minskar vegetationens tillväxt. Antalet renar varierar dock mycket mellan olika områden och från år till år. Det betyder att vi kan förvänta oss snabbare förändringar till följd av ett varmare klimat i områden som inte betas.

Elina Kaarlejärvi är uppvuxen i Ranua, Lappland i Finland. Hon tog magisterexamen i ekologi vid Åbo Universitet.

Om disputationen:
Fredagen den 21 februari försvarar Elina Kaarlejärvi, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ’The role of herbivores in mediating responses of tundra ecosystems to climate change’. Svensk titel: ’Betydelsen av herbivorer för responsen av fjällekosystem till ett ändrat klimat’. Disputationen äger rum kl 10.00 i stora hörsalen på Kemiskt Biologiskt Centrum, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Eric Post, Penn State University, USA.

För mer information, kontakta gärna:
Elina Kaarlejärvi, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 00358 50 560 8667
E-post: elina.kaarlejarvi@emg.umu.se

Högupplöst foto på renar
Högupplöst foto på Elina Kaarlejärvi
Avhandlingen är publicerad digitalt