Gå direkt till innehåll
Sun-Kyoung Choi Foto: Ingela Hjulfors-Berg
Sun-Kyoung Choi Foto: Ingela Hjulfors-Berg

Pressmeddelande -

Sagan som väg till kvinnans frigörelse

Kan kvinnofrigörelse ha något med sagor eller sagoskrivande att göra? I en ny avhandling vid Umeå universitet tar Sun-Kyoung Choi sin utgångspunkt i författaren och läraren Jeanna Oterdahls (1879-1965) sagor, som lästa mot bakgrund av den tidiga svenska kvinnorörelsen och dess ideologi får en ny innebörd.

Sagan har traditionellt använts för att uppfostra barn och anpassa dem till samhället. Att följa tidens moraliska och sociala normer och att vara förnöjsam är de centrala budskapen i svenska 1800-talssagor. Sun-Kyoung Chois avhandling lyfter fram ett annat perspektiv.

– När sagan kring sekelskiftet 1900 blir en kvinnogenre får den en mer mångtydig innebörd. Den får även ett symboliskt djup, där personliga tankar och aktuell problematik kan komma till uttryck, säger Sun-Kyoung Choi.

– Sagotexterna formulerar såväl en ny syn på människor som på förhållandet mellan kvinnor och män.

Sun-Kyoung Choi hävdar att Oterdahl i sina sagotexter fullföljer de tidiga kvinnoemancipationsideologernas tankar som de formulerades av bl.a. Fredrika Bremer och Sophie Adlersparre och senare Emilia Fogelklou.

– Dessa hade anslutit sig till den liberala kristendom som motsatte sig statskyrkans dogmer och dess begränsande syn på kvinnors handlingsmöjligheter, i hemmet som samhället.

– Oterdahls sagor föddes i spänningsfältet mellan statskyrkans dogmatiska kristendom och den liberala teologin. De bygger en nydanande väg mellan dessa två – något som inte tillräckligt har uppmärksammats av tidigare forskning.

Ett återkommande motiv är de kvinnliga gestalternas möjlighet att skapa ett hem, både i konkret och i mer abstrakt mening, för att utifrån detta hem kunna röra sig och verka i världen. Tjänandet och frigörelsen står inte i konflikt med varandra.

Sun-Kyoung Chois studie vidgar inte bara bilden av Oterdahl, utan också av den kvinnliga emancipationens svenska historia.

Källmaterialet i avhandlingen består av så gott som alla hennes sagor och barnberättelser, publicerade i jultidningar, kalendrar och bokform. Drygt 70 sagor, skrivna under åren 1908-1927 har analyserats.

Avhandlingen Kraften att älska, makten att tjäna: religion, emancipation och den kvinnliga skapande kraften i Jeanna Oterdahls sagor 1908–1927 finns publicerad digitalt

Kontakt:

Sun-Kyoung Choi, sun-kyoung.choi@umu.se, tel. 076-826 8851

Pressbild

Om disputationen:

Onsdag 22 februari försvarar Sun-Kyoung Choi i ämnet litteraturvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling Kraften att älska, makten att tjäna: religion, emancipation och den kvinnliga skapande kraften i Jeanna Oterdahls sagor 1908–1927

Disputationen äger rum kl. 13.00-15.00 i Naturvetarhuset, N 300. Opponent är Eva Heggestad, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet  

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.