Gå direkt till innehåll
Spårar vägen till mångfald i släktet tall

Pressmeddelande -

Spårar vägen till mångfald i släktet tall

Baosheng Wang visar att hybridisering spelar en viktig roll för att skapa genetisk mångfald inom släktet tall och att olika mekanismer bidrar till nya arter och anpassning till nya miljöer. Avhandlingen försvaras fredagen den 25 oktober vid Umeå universitet.


– Mina resultat är viktiga både för att förstå drivkrafterna och den tid det tar för anpassning och divergens i barrträd, och för att öka vår kunskap om ursprung och vidhållande av biologisk mångfald på den tibetanska högplatån och andra bergsområden, säger Baosheng Wang.

Hybridisering, bildande av avkomma från föräldrar som tillhör olika arter, har stor genomslagskraft i naturen. Det kan antingen främja artbildning eller upphäva differentiering. Processen för artbildning är starkt influerad av både neutrala och selektiva krafter. I sin avhandling har Baosheng undersökt hur dessa processer är viktiga för att skapa biologisk mångfald bland ett antal asiatiska tallarter.

Historisk återkorsning med föräldraarter, så kallad introgression, har spelat en viktig roll i utvecklingen av släktet, menar Baosheng Wang som i studien analyserat 36 olika arter av tall.

– Introgression och att mitokondriell arvsmassa fångats upp, har jag kunnat påvisa i flera grupper av tallarter och det tyder på att återkorsning var vanligt under den tidiga artens utbredningsfas med genetiska flaskhalsar och populationstillväxt.

Vidare har Baosheng Wang kartlagt hybridisering, kolonisation och differentieringsprocesser hos tre specifika arter från tibetanska högplatån, Sydvästra Kina respektive regnskogen i sydöstra Asien, områden vilka alla utgör hotspots för biologisk mångfald.

Tallarten Pinus densata som växer den tibetanska högplatån visade sig ha sitt ursprung via flera hybridiseringshändelser i slutet av miocen-eran ungefär för fem miljoner år sedan. Graden av introgression med två föräldraarter har varierat mellan olika geografiska utbredningsområden. Under kolonisationen på den tibetanska högplatån orsakade flaskhalsar och flöde av sällsynta gener en betydlig minskning av den genetiska mångfalden och en stark populationsdifferentiering tog vid. Divergens inom P. densata startade från slutet av Pliocene-eran för 2,6 miljoner år sedan, framkallad av regionala topografiska förändringar och begynnande istider.

Studien av den subtropiska kinesiska tallen Pinus yunnanensis, avslöjade att både neutrala och selektiva krafter har bidragit till genetisk differentiering hos denna art, men att deras relativa bidrag varierar över landskapet.

Baosheng Wang såg en extremt låg genetisk mångfald i den vietnamesiska endemiska tallen, Pinus krempfii, vilket kan förklaras av en liten ursprunglig population, kortsiktig populationsökning och senaste tidens populationsminskning och fragmentering av livsmiljön.

Baosheng Wang har studerat vid Institute of Botany, Chinese Academic of Science innan han påbörjade sina forskarstudier vid Umeå universitet 2009.

Om disputationen:
Fredagen den 25 oktober försvarar Baosheng Wang, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Hybridization and evolution in genus Pinus. Svensk titel: Hybridisering och evolution i släktet Pinus.
Disputationen äger rum klockan 13:00 i sal KB3B1, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Sally N Aitken, Department of Forest Science, the University of British Columbia.
Huvudhandledare är universitetslektor Xiao-Ru Wang.

För mer information, kontakta gärna:
Baosheng Wang (in English)
Telefon: 090-786 81 91
E-post: baosheng.wang@emg.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Högupplöst foto på tall

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.