Gå direkt till innehåll
Starkare!  Snabbare! Men bättre med ny teknik?

Pressmeddelande -

Starkare! Snabbare! Men bättre med ny teknik?

teknikprylarna krymper och kommer allt närmare våra kroppar. De flätas samman med många delar av våra liv, men hamnar också mellan oss själva och upplevelsen av den fysiska miljön omkring oss. Att använda teknikprylar i samband med olika former av extremsport leder till ett tudelat fokus och kan också bidra till riskfyllda scenarier. Det visar Rouien Zarins avhandling vid Designhögskolan, Umeå universitet.

– I ”bästa” fall kan dessa prylar ta död på den estetiska upplevelsen under fysisk aktivitet. I värsta fall ökar de också risken för farliga situationer, säger Rouien Zarin.

De flesta har nog hört talas om eller själva varit inblandade i incidenter i samband när de använt teknik och samtidigt varit på språng. Många använder sina teknikprylar i samband med till exempel cykling, skidåkning och bilkörning. Det säger nästan sig självt att ett tudelat fokus i samband med hög fart innebär risker.

– Min forskning visar på att själva placeringen av tekniken kan bidra till att på ett säkert sätt utvidga våra mänskliga sinnen och samtidigt öka medvetenheten om världen omkring oss, säger Rouien Zarin. När det gäller utformningen av idrottsapplikationer måste tillvägagångssättet utöver design och konstruktion också inkludera ett aktivt engagemang i verksamheten, i syfte att nå en djupare förståelse av sammanhanget.

I sin avhandling har Rouien Zarin fokuserat på att designa prototyper för extrema miljöer. Den nya kunskapen kan även tillämpas på teknik i vår vardag och visa på det sätt som teknologi interagerar med oss.

”Wearables”, såsom smarta klockor och kameror, har misslyckats med att vinna en bred marknad eftersom människor inte ser så många fördelar med att använda dem. Många företag är också så intresserade av att vara först på marknaden att de förbiser de experimentella kvaliteterna på sina objekt.

– Tillverkare av tekniska enheter verkar främst vara intresserade av teknikdriven forskning. Men, när vi använder datorer i och nära våra kroppar blir de mer intima och i de fallen behöver tekniken anpassas till behov, utseende och personers rörelsemönster och inte kräva fokus utan snarare erbjuda support. Annars kommer prylen bara bli ännu en grej som hamnar i byrålådan, säger Rouien Zarin.

Förutom att undersöka erfarenheter kring sport i relation till teknik har Rouien Zarin utvecklat konstruktionslösningar som syftar till att förbättra upplevelsen under träning. I sin forskning har Zarin utforskat olika material, sensorer och återkopplingsmekanismer för att hitta passande sätt att uppmärksamma saker medan man utför en sportaktivitet.

I ett projekt undersökte han utformningen av ett formföränderligt gränssnitt som kan förmedla vägvisningsinformation under en mountainbike-tur utan att cyklisten måste flytta blicken från vägen. Det skedde genom att låta cykeln agera navigator med hjälp av pulserande mekanik i styret. En gps kopplad till mekaniken varskor cyklisten om förändringar i terräng eller färdväg utan att tvinga cyklisten att skifta fokus.

En annan undersökning bestod i att studera en bergsklättrares rörelsemönster för att hjälpa användaren att tänka på sina rörelser och främja bättre kroppskontroll under utövandet.

– Det finns ett stort antal uppkopplade bärbara enheter på marknaden, men fortfarande finns också behov av att skapa mer designade artefakter för att ge en mer meningsfull upplevelse. För att locka fram goda relationer med tekniken måste vi bättre uppmärksamma de olika situationer där dessa interaktioner kan inträffa, säger Rouien Zarin.

– Kanske ska vi sluta tänka på mobila tekniker som enheter, och i stället se dem som bärbara ekosystem, det vill säga en konstellation av enheter som kan kopplas samman med andra enheter eller tjänster. Dessa kan givetvis vara individuellt intressanta, men ge ett ännu bättre resultat när de samkörs, säger han.

Läs en digital publikation av avhandlingen

Om disputationen:

Tisdagen den 21 mars försvarar Rouien Zarin, Designhögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: "Faster. Stronger. Better? Designing for Enhanced Engagement of Extreme Sports". Disputationen äger rum klockan 13 i Projektstudion, Designhögskolan, Östra strandgatan 30. Fakultetsopponent är Tom Djajadiningrat, Creative Director of Philips Design in Eindhoven, Netherlands.

Rouien Zarin är uppvuxen i Kanada men sedan tio år bosatt i Umeå. Han är en sportentusiast och tycker om att klättra, åka skidor och cykla. Han har en kandidatexamen i design från the Royal Melbourne Institute of Technology i Australien och en masterexamen i interaktionsdesign från Designhögskolan vid Umeå universitet. Efter examen har han arbetat vid RISE Interactive i Umeå som interaktionsdesigner samtidigt som han har doktorerat.

För mer information, kontakta gärna:

Rouien Zarin, Designhögskolan, Umeå universitet,
Telefon: 0762-653162
E-post: ru@fighterfish.com
Webbsida: www.fighterfish.com/project/faster-stronger-better/

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.