Studenter tappar följsamheten till riktlinjer för blodprovstagning

Sjuksköterskestudenter tappar följsamhet till nationella riktlinjer för venöst blodprov redan under utbildningen. Vid examen ligger studenternas följsamhet ungefär jämsides med kliniskt verksam personal. Även bland kliniskt verksam personal varierar följsamheten för blodprovstagning. Det konstaterar Karin Nilsson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– En förklaring till att studenterna tappar i följsamhet kan vara det faktum att de under perioder av verksamhetsförlagd utbildning möter olika kulturer och arbetssätt som de ofta anpassar sig till, säger Karin Nilsson, som är doktorand vid institutionen för omvårdnad.

– Vi har kunnat visa att arbetsplatsen har betydelse för hur noggrant personalen följer riktlinjerna för venöst blodprov, så när studenterna kommer dit präglas de ofrånkomligen av den kultur som råder.

Sjuksköterskestudenter lär sig att ta venösa blodprov genom praktisk träning vid kliniska träningscentra och senare under verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Karin Nilsson har framförallt fokuserat på identifieringsprocesser i riktlinjerna, vilka är av stor vikt för patientsäkerheten. Avhandlingen visar att studenter skattar hög nivå av följsamhet i termin två, men att följsamheten sjunker i termin fyra och sex, och fortsätter sedan att minska efter examen med längre anställningstid på arbetsplatsen.

Omgivningen spelar roll
Studenter som genomfört verksamhetsförlagd utbildning på en vårdenhet där blodprovstagning värderas högt gav en hög skattning av följsamhet till riktlinjer. I andra fall framgick att kravet på att smälta in var orsak till att vissa gjorde avkall på följsamheten till förmån för grupptillhörighet.

Studenter med högre tilltro till sin förmåga att studera vid universitet och högre tilltro till evidensbaserad vård skattade samtidigt en högre följsamhet till riktlinjer för venös blodprovstagning. Studenter som under minst hälften av arbetspassen använde forskningsresultat skattade också högre följsamhet till riktlinjer än andra sjuksköterskestudenter.

Karin Nilsson fann även att följsamheten varierar bland kliniskt verksam personal, vilket indikerar att rutiner skiljer sig mellan arbetsplatser och inte alltid är i linje med nationella riktlinjer.

Avvikelser ökar riskerna
Venösa blodprov är mycket vanliga vid kontakt med sjukvård, både på hälsocentraler och sjukhus. En stor mängd beslut angående diagnos och behandling baseras på resultat från blodprov. Avvikelser från riktlinjer kan innebära risk för patienter, med onödigt lidande och extra vårdkostnader som konsekvens.

– En tillförlitlig provtagning kräver ett korrekt genomförande och därför bör studenternas tillit till riktlinjer och vikten av att följa dem poängteras ytterligare i utbildningen, säger Karin Nilsson.

Karin Nilsson kommer från Skorped utanför Örnsköldsvik. Hon är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesi- och intensivvård, och doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Efter disputationen kommer hon att återgå till sin universitetsadjunktstjänst vid Institutionen för omvårdnad. 

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 3 juni försvarar Karin Nilsson, Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Följsamhet till riktlinjer gällande venös provtagning bland sjuksköterskestudenter och vårdpersonal. (Engelsk titel: Adherence to Venous Blood Specimen Collection Practice Guidelines Among Nursing Students and Healthcare Staff). Fakultetsopponent: Professor Anna Ehrenberg, Akademin utbildning, hälsa och samhälle, avdelning omvårdnad, Högskolan Dalarna. Huvudhandledare: Universitetslektor Christina Juthberg.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna:
Karin Nilsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
Telefon: 0660-29 25 26, 070-275 87 88
E-post: karin.nilsson@umu.se

Bild: Freestockphotos