Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Svampinfektioner klarar sig undan musens immunförsvar

Immunförsvaret hos människa är bättre på att ta hand om svampinfektioner än motsvarande celler hos möss, som normalt används modell för att studera svampinfektioner. Det visar forskare från Umeå universitet i en studie som publiceras i tidskriften Journal of Leukocyte Biology.

Svampen Candida albicans är den patogen som oftast orsakar svampinfektioner hos människor. Svampen har en förmåga att ändra sitt sätt att växa och kan bland annat bilda trådliknande armar. Möjligheten att variera tillväxtsätt är avgörande för svampens förmåga att orsaka infektioner.

Vid studier av candidainfektion används oftast musmodeller. I dessa modeller granskar man så kallade neutrofiler i immunförsvaret, som är viktiga för att förhindra svampinfektioner. Det forskarna vid Umeå universitet nu har gjort är att de har undersökt eventuella skillnader mellan svampinfektioner hos mus och människa genom att jämföra hur Candida albicans interagerar med neutrofila granulocyter, som kan ta upp och bryta ner olika mikroorganismer, från de båda arterna.

Studien visar att neutrofiler från möss hade signifikant lägre förmåga att döda Candida albicans än motsvarande celler hos människa. Dessutom visar studien att Candida albicans kan döda neutrofiler hos möss genom att spräcka dem, vilket gör att infektionen fortsätter. Hos de mänskliga neutrofilerna däremot sågs en förmåga att blockera tillväxten hos svampen, bryta ner dess trådliknande armar och även döda den. Forskarna har tidigare visat att myeloperoxidas, MPO, ett järnhaltigt enzym som finns i neutrofila granulocyter, har en viktig uppgift vid nedbrytningen av främmande material i granulocyter.

– Enligt våra resultat, kan den blockering av svampens tillväxt som neutrofiler hos människa åstadkommer vara ett resultat av högre aktivitet hos MPO, vilket ökar immuncellens förmåga att bryta ner mikroorganismer. De skillnader i immunförsvaret hos människa och mus, som vi nu har påvisat, underlättar en mer korrekt tolkning av framtida resultat när det gäller svamparnas förmåga att orsaka infektioner hos människor, säger Constantin Urban, forskare och gruppledare vid Molekylär Infektionsmedicin, Sverige (MIMS), Umeå universitet.

Med anledning av forskningsresultaten har forskargruppen inlett ett samarbete med hematologiska sektionen och infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå för att studera neutrofiler under olika sjukdomsförlopp där neutrofilfunktioner av olika anledningar kan vara nedsatta.

– Det här arbetet visar att det är av stor betydelse att även genomföra studier direkt med immunceller från patienter som har hög risk att drabbas av svåra svampinfektioner. Bara på det sättet kan vi hitta ställen i svampcellerna som är sårbara, vilket kan ge oss bättre möjligheter att avdöda dem, säger Constantin Urban.

Kontaktuppgifter:
Constantin Urban
Forskare, gruppledare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och Molekylär Infektionsmedicin, Sverige (MIMS), Umeå universitet.
Telefon: 090-785 11 43
E-post: constantin.urban@mims.umu.se

Klicka här för att läsa studien i tidskriften Journal of Leukocyte Biology.

Klicka här för att läsa en editorial i tidskriften som är kopplad till artikeln.

Klicka här för att läsa en rekommendation av artikeln i Faculty 1000 Prime.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.