Gå direkt till innehåll
Tillväxt eller försvar – försvarsämnen spelar viktig roll för beslut

Pressmeddelande -

Tillväxt eller försvar – försvarsämnen spelar viktig roll för beslut

Växter avgör fortlöpande hur de ska investera sina resurser. Om en för stor del satsas på tillväxt, kan de bli mer mottagliga mot sjukdomar eller lättare attackeras av växtätare. Å andra sidan sker en stor investering i försvarssystemet på bekostnad av tillväxt. Vicki Huizu Guo Decker har funnit att vissa försvarskemikalier påverkar beslutsprocessen i asp.

– Växter försöker alltid att optimera sig emot en dynamisk balans mellan försvar och tillväxt. Systemet är mycket sofistikerat och känsligt, säger Vicki Huizu Guo Decker, som försvarade sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 4 november.

Produktion av kemiska försvarsämnen är kostsam för växter. Vicki Huizu Guo Decker har i sin avhandling studerat asp, Populus tremula, vilken producerar fenolföreningar såsom olika tanniner och salicinoider. Hon har experimentellt tagit reda på hur genetiskt olika aspar, så kallade genotyper, reagerar på olika nivåer av tillsatt kväve, och hur detta i sin tur påverkar de mikroorganismer som samexisterar med träden.

Kväve främjar normalt växters tillväxt och hämmar syntesen av tanniner i trädens blad. Vicki Huizu Guo Decker fann att det finns ett samband mellan den genetiskt ärvda nivån av tanniner i träden och deras strategi för att hantera begränsad kvävetillgång. Aspar med små tannin-mängder växte bättre på magra jordar med låga kvävehalter än träd som innehöll mycket tanniner.

– Träd med höga halter av tanniner investerar mer energi för att behålla dessa höga nivåer. Det är därför de växer mindre när mängden kväve är begränsad. Denna strategi kan vara en fördel för trädet när det till exempel angrips av insekter, säger Vicki Huizu Guo Decker.

En annan faktor som man tror påverkar aspens motståndskraft är de endofytiska svamparna. Dessa kan till och med öka trädets motståndskraft mot insektsangrepp. Vicki Huizu Guo Decker fann att sammansättningen av svamparter på asp är starkt relaterad till mängden fenolföreningar. Särskilt salicinoider visade sig påverka strukturen hos svampsamhället.

Förhållandet mellan endofytiska svampar och värdväxt blir ännu mer komplex när ytterligare miljöfaktorer läggs till, såsom insektsangrepp. Vicki Huizu Guo Decker studerade aspbladbaggar. Denna specialiserade skalbagge och dess larver livnär sig på asp och larverna använder till och med trädets fenoler för sitt eget försvar. Vicki Huizu Guo Decker visade att svampartskompositionen blir mindre specifik för alla asp-genotyper vid angrepp av aspbladbaggen.

Läs en digital publikation av avhandlingen

For mer information, kontakta gärna:

Huizu Vicki Guo Decker, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
Telefon: 090 786 54 89
E-post:huizu.guo@umu.se

Om disputationen:

Fredagen den 4 november försvarade Huizu Vicki Guo Decker, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Phenolics, Nitrogen, and Biotic Interactions: A Study of Phenylpropanoid Metabolites and Gene Expression in the Leaves of Populus tremula. Svensk titel: Fenoler, kväve och biotiska interaktioner: En studie av fenylpropanoids metabolism och genuttryck i aspblad.

Fakultetsopponent var George Newcombe, the Department of Forest, Rangeland, and Fire Sciences, University of Idaho, USA

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.