Gå direkt till innehåll
Foto: Jennie Hägglund
Foto: Jennie Hägglund

Pressmeddelande -

Twitter viktig arena för debatt under kris

Offentliga diskussioner om terrorism på Twitter bör förstås som politiska handlingar – även om de vid första anblicken förefaller vardagliga. Det visar ny avhandling vid Umeå universitet.

Moa Eriksson Krutrök är sociolog vid Umeå universitet. Hon har studerat diskussioner på Twitter efter ett stort antal terrordåd, bland annat efter Utøya i Norge och Drottninggatan i Stockholm. Även om reaktionerna efter terrordåd på sociala medier ofta ger uttryck för sorg, chock och rädsla så är de också personliga, och följer sin egen logik:

– Studien efter Stockholmsdådet visar att människor ofta samtalar på ganska oförutsägbara sätt på sociala medier. Även om sorgen var närvarande handlade också mycket av samtalet om vardagliga saker, som huruvida det fanns pizza till tillförfogande. Till exempel erbjöd sig vissa att öppna upp sina hem för andra att komma förbi och klappa deras kattungar, säger Moa Krutrök Eriksson.

Moas övergripande slutsats är att alla diskussioner om terrorism på sociala medier bör förstås som politiska handlingar. Även samtal om vardagliga saker, såsom pizza, öl och kattungar. Efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 spreds hashtaggen #openstockholm, som fokuserade på att sprida kärlek framför rädsla, även om detta även ansågs provocerande av vissa.

– Att samtala om exempelvis pizza efter ett terrordåd kan förstås verka okänsligt. Men den underliggande politiska kontexten är viktig att väga in i det sammanhanget. Människor som skriver om lättsamma saker gör det som en motvikt till rädsla. Man vill inte känna sig besegrad av terroristen, man vill själv känna makt i situationen, säger Moa Eriksson Krutrök.

Människor har alltid kunnat debattera och mötas i samtal och offentliga sammanhang i samband med större traumatiska händelser, som i samband med terrorattentat eller när offentliga personer dör, som efter mordet på Anna Lindh. Sociala medier gör att större nätverk kan skapas i snabbare takt än tidigare, och fler kan mötas virtuellt, både för att dela med sig av sina upplevelser och för att söka information. Men det gör också att desinformation kan spridas i en snabbare takt än tidigare.

Avhandlingen visar på ett förändrat innehåll och tonläge i de sociala medierna över tid. Många lämnar numer Twitter för andra plattformar eftersom samtalsklimatet blivit hårdare. Men plattformen är inte uträknad ännu, menar Moa Eriksson Krutrök.

– Mina resultat ger kunskap om hur människor använder sig av sociala medier i samband med kriser. Jag hoppas bidra med värdefull information inför framtida krisberedskap, avslutar Moa Krutrök Eriksson.

Länk till pressbild

Länk till avhandlingen

För mer information kontakta gärna,
Moa Eriksson Krutrök
E-post: moa.eriksson.krutrok@umu.se
Telefon: 090-786 80 13

Om disputationen
Moa Eriksson Krutrök, Sociologiska institutionen försvarar den 8 maj sin avhandling med den svenska titeln: Terrorns digitala efterdyningar: reaktioner på terrorattentat på Twitter (Engelsk titel: Digital aftermaths of terror: reactions to terrorist attacks on Twitter).

Tid: Fredag 8 maj, 2020 kl. 15:00 - 17:00

Mer information om disputationen.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Marie Oskarsson

Utbildningssamordnare 090-7866947

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.