Gå direkt till innehåll
Professor Åsa Strand med sin forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre, UPSC. Foto: Anne Honsel
Professor Åsa Strand med sin forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre, UPSC. Foto: Anne Honsel

Pressmeddelande -

Umeåforskare identifierar den molekylära kopplingen mellan ljus och utvecklingen av växternas kloroplaster

Det har länge antagits att ljus aktiverar fotosyntesgener via så kallad tiolmedierad redoxreglering. Mekanismen som ger upphov till denna reglering har emellertid varit okänd. Åsa Strand och hennes forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre vid Umeå universitet har nu identifierat de komponenter som styr denna regleringsmekanism. Deras resultat publiceras i tidskriften Nature Communications.

Kloroplasten är den plats i cellen där fotosyntes sker. När en groddplanta kommer upp ur jorden blir den gradvis grön och under denna process etableras det fotosyntetiska maskineriet i kloroplasterna. Utvecklingen av fotosyntesen i bladet är en komplicerad process som involverar en ljusinducerad aktivering av genuttryck i kloroplasten. Åsa Strand, professor vid Umeå Plant Science Centre, och hennes forskargrupp har identifierat de komponenter som kopplar ljussignalen till aktiveringen av genuttryck i kloroplasten.

Forskargruppen identifierade proteinet PRIN2 (PLASTID REDOX INSENSITIVE2) för flera år sedan och visste att proteinet var känsligt för redoxförändringar och att det krävdes för normalt genuttryck i kloroplasten.

– Vad vi visar nu är att PRIN2 regleras av ljus - via särskilda proteiner som kallas tioredoxiner som överför elektroner, som indirekt kommer ifrån ljus, till proteinet PRIN2. PRIN2 reduceras och ändrar sin struktur från att vara bundna ihop två och två (dimerer), till att bli fristående proteiner, så kallade. monomerer. PRIN2-monomeren aktiverar ett proteinkomplex kallat PEP, vilket i sin tur aktiverar uttryck av fotosyntesrelaterade gener i kloroplasten, säger Åsa Strand.

Proteinkomplexet PEP läser informationen som är lagrad i kloroplastgenernas DNA och kopierar den till RNA. RNA utgör en ”mall” för att översätta informationen som lagras i DNA till proteiner. PEP är ett stort proteinkomplex som behöver flera ”hjälpproteiner” för att fungera. Ett av dessa proteiner är alltså PRIN2.

Aktiveringen av fotosyntesgenerna i kloroplasten är nödvändig för korrekt kloroplastutveckling samt för etableringen av full fotosyntesaktivitet hos växten.

De proteiner som krävs för ett fullt fungerande fotosyntesmaskineri kodas delvis i kärnan och delvis i kloroplastgenomet i en cell. Denna fördelning av information mellan de olika genomen kräver koordinerad reglering av genuttrycken från kärnan och från kloroplasterna. PRIN2 spelar även en mycket viktig roll i kommunikationen mellan kloroplasterna och cellkärnan eftersom aktiviteten hos PEP-komplexet kopplar kloroplastens funktionella tillstånd till kärnan, vilket gör det möjligt för växten att synkronisera fotosyntetiskt genuttryck från kärn- och kloroplastgenomen under groddplantans utveckling.


Originalartikel:

Díaz M. G., Hernández-Verdeja T., Kremnev D., Crawford T., Dubreuil C. & Strand Å.: Redox regulation of PEP activity during seedling establishment in Arabidopsis thaliana. Nature Communications 9, Article number: 50 (2018). doi:10.1038/s41467-017-02468-2.

https://www.nature.com/articles/s41467-017-02468-2


För mer information, kontakta gärna:

Åsa Strand, Institutionen för fysiologisk botanik
Umeå Plant Science Centre, UPSC
Telefon: 090-786 93 14
E-post: asa.strand@umu.se

Pressbild. Foto: Anne Honsel

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.