Pressmeddelande -
Unik studie om urfolkshälsa
I en artikel nyligen publicerad i The Lancet, baserad på forskning från ett projekt som leds av Per Axelsson, docent i historia vid Umeå universitet, konstateras att den generella globala bilden är att urfolk har sämre hälsa än icke-urfolk.
I projektet studeras kolonisationens inverkan på urfolkshälsa i Sverige, Australien och Nya Zealand. Projektet, som stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet, har man i två års tid arbetet med denna hälsokartläggning.
Artikeln i The Lancet är unik i och med att det är den första som försöker skapa en global urfolkshälsoöversikt där 23 länder och 28 urfolk ingår i studien.
– Det har inneburit att det är väldigt många inblandade forskare och huvudansvaret för artikelarbetet och dess koordinering har legat på Ian Anderson, University of Melbourne. På svensk sida har jag lett arbetet med stöd av Peter Sköld och Sofia Tano, berättar Per Axelsson.
Per Axelsson berättar vidare att det här är en artikel som bygger på befolkningsdata som undersöker olika nyckelvariabler såsom, förväntad livslängd, spädbarnsdödlighet, utbildningsnivåer, fattigdom etc. och den generella globala bilden är att urfolk tyvärr har sämre hälsa än icke-urfolk. Detta är dock inte ett universellt mönster utan det finns exempel där urfolk har lika bra eller bättre utfall än landets övriga befolkning.
Den psykiska ohälsan bland samerna i Sverige har ju uppmärksammats på senare tid och bland annat Sametinget och regeringen har bestämt sig för att agera.
– Dock kan vi inte skapa en epidemiologisk överblick hur hälsoläget faktiskt ser ut för att Sverige, trots att vi har en av världens mest sofistikerade befolkningsdatasystem, har vi ändå inte tillförlitlig information rörande den samiska befolkningen.
– Som en av studiens rekommendationer används det svenska exemplet för att belysa att länder behöver, som man gjort på vissa andra platser, tillsammans med urfolken skapa ”Indigenous data systems” som på ett meningsfullt sätt kan fånga urfolkens värderingar, hälsobegrepp och prioriteringar.
Vad betyder det som historiker att bli publicerad i The Lancet?
– Det vi kan kalla ”urfolkshälsofältet” är ett mycket interdisciplinärt fält där historia en av många centrala delar. Det är klart att det är enormt kul att kunna bidra till en så prestigefylld tidskrift som The Lancet. Det har också varit lärorikt att få ta del av själva arbetsprocessen där vi bland annat haft nära samarbete en senior editor från tidskriften.
– Detta är för övrigt en studie som Lancet säger sig vara villig att följa upp om ett antal år. Det vore därför bra om man fortsätter stärka det samiska hälsoarbetet i Sápmi och Sverige.
Kontakt:
Per Axelsson, per.axelsson@umu.se, tel. 090-786 71 95
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
