Uppvärmningen placerar Europa i riskzonen för säsongsbundna utbrott av denguefeber

Stigande temperaturer kommer på sikt att förlänga säsongen för myggburna virussjukdomar i Europa. De områden som riskerar att drabbas av dengue-epidemier kan komma att växa till att innefatta största delen av Europa. Detta enligt en studie, gjord av forskare vid Umeå universitet, som publicerats i tidskriften EBioMedicine.

Forskare vid Enheten för global hälsa, Umeå universitet, har beräknat risken för dengueutbrott i Europa, baserat på fyra olika prognoser för klimatförändring. Både växande temperaturvariationer och generellt högre medeltemperaturer som följer med klimatförändringen i Europa har en stor påverkan på myggor av släktet Aedes, som får en ökad förmåga att sprida denguevirus. Aedes-myggor, speciellt Aedes aegypti, är förknippade med de flesta stora dengueutbrotten.

– Den geografiska expansionen av både dengueviruset och Aedes-myggorna som virusbärare är en stor global hälsofråga, säger Jing Liu-Helmersson, som är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och huvudförfattare av artikeln.
– Den uppvärmning som sker på den europeiska kontinenten, i kombination med en mängd olika komplexa faktorer som exempelvis förändrade resebeteenden och ökad handel, gör att Europa nu befinner sig i riskzonen för myggburna epidemier som exempelvis denguefeber.

Tidigare studier har visat hur stigande medeltemperaturer kan öka den geografiska spridningen av tropiska och subtropiska myggburna virussjukdomar till tempererade områden såsom Europa. Studien i EBiomedicine är den första som undersöker hur stigande medeltemperaturer och större variationer i dygnstemperatur är kopplat till en ökad kapacitet hos myggorna av replikera och sprida viruset till människor. Myggornas kapacitet beror på en mängd parametrar men generellt så leder varmare temperaturer till högre reproduktions- och infektionsförmåga hos virus, en bättre överlevnad samt en ökning av antalet bett från honmyggor. Ett varmare klimat innebär att säsongen då risken finns att myggor kan sprida dengue förlängs väsentligt.

För att bedöma risken för en dengue-epidemi i Europa studerade forskarna vid Umeå universitet vilken effekt temperaturförändringar har på den så kallade vektorkapaciteten hos Aedes-myggor. Genom att använda historisk klimatdata, myggobservationer samt olika framtida klimatscenarier som utgångspunkt, har forskarna bedömt hur risken för dengue-epidemier i Europa påverkas av hur mycket växthusgaser vi släpper ut framöver.

Studien visar att:

• dengue-epidemier är möjliga under sommaren i områden av södra Europa där Aedes-myggor redan finns.
• framtida klimatförändringar kommer att förstärka myggornas förmåga att sprida sjukdomen, expandera riskområdena norrut och förlänga spridningssäsongen.
• vid slutet av detta århundrade kan dengueutbrott komma att ske säsongsvis i stora delar av Europa där Aedes-myggor finns.

Forskarna betonar att flera faktorer tyder på att Aedes-myggor troligtvis kommer bli ett permanent inslag i Europa. Aedes-myggor fanns i många europeiska länder under första delen av 1900-talet. Den huvudsakliga myggspridaren av dengue – Aedes aegypti – har nyligen dokumenterats i Ryssland och Georgien. Och ny bevakningsdata visar att den sekundära myggspridaren – Aedes albopictus – redan finns i stora delar av södra Europa och så pass lång norrut som Nederländerna.

– Dengueutbrottet på Madeira 2012-2013 blev ett uppvaknande för Europa att agera. Mer effektiva metoder för myggbekämpning kommer sannolikt att vara viktiga för att minska denguerisken i Europa. Men detta är inte så enkelt som det kan verka. I Singapore, till exempel, har det visat sig vara svårt att bekämpa Aedes-myggor till och med när stora resurser finns. Det viktigaste som vår studie visar är att en minskning av växthusgasutsläpp för att motverka den globala uppvärmningen kommer vara minst lika viktigt i kampen mot dengue, säger Jing Liu-Helmersson.

Om dengue: ett växande globalt hälsoproblem

• Enligt WHO är denguefeber den virussjukdom som spridits snabbast i världen de senaste 20 åren.
• Omkring 100 länder kan anses vara endemiska, men länder i Sydostasien och Sydamerika är värst drabbade.
• Varje år smittas upp emot 390 miljoner människor av dengue medan ungefär 2,5 miljarder lever i riskzoner, främst i tropiska och subtropiska områden.
• Denguefeber är en stor samhällsekonomisk sjukvårdsbörda för drabbade länder.
• Eftersom Aedes-myggor är aktiva dagtid och barn är en grupp som oftast inte har utvecklat immunitet, är skolbarn den mest smittutsatta gruppen.

Läs en digital publicering av artikeln i EBioMedicine

Om publiceringen:
EBioMedicine, artikel: Climate Change and Aedes Vectors: 21st Century Projections for Dengue Transmission in Europe. Författare: Jing Liu-Helmersson, Mikkel Quam, Annelies Wilder-Smith, Hans Stenlund, Kristie Ebi, Eduardo Massad och Joacim Rocklöv. DOI: 10.1016/j.ebiom.2016.03.046

För mer information, vänligen kontakta:
Jing Liu-Helmersson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
Telefon: 090-786 53 53, 070-239 39 83
E-post: jing.helmersson@umu.se

Bildtext: Kartan till vänster visar områden där dengueutbrott idag kan ske (genom spridning av Aedes-myggor). Kartan längst upp till höger visar områden med risk för dengueutbrott under 2090-talet, enligt ett scenario motsvarande en högre koncentration av växthusgaser i atmosfären. Kartan längst ner till höger visar områden med risk för dengueutbrott under 2090-talet, enligt ett framtida scenario motsvarande en lägre koncentration av växthusgaser i atmosfären. Grafen visar hur globala yttemperaturer förändras över tid från historisk data till framtida scenarion. © EBioMedicine