Gå direkt till innehåll
Sereilakhena Phal, Kemiska institutionen. Foto: Ingrid Söderbergh
Sereilakhena Phal, Kemiska institutionen. Foto: Ingrid Söderbergh

Pressmeddelande -

Utvecklar bättre metod för bestämning av cytostatika och tungmetaljoner

Sereilakhena Phal utvecklar i sitt avhandlingsarbete elektrokemiska biosensorer och sensorplattformar för detektion av läkemedel som används inom kemoterapi för cancerbehandling och för bestämning av metalljoner i vattenprover. Hon försvarar sina resultat den 13 december vid Umeå universitet.

Elektrokemiska sensorer är analytiska verktyg som används för att detektera och kvantifiera kemiska ämnen. Vissa av dessa sensorer används rutinmässigt i kliniska applikationer och är kända för bland annat sin enkelhet, snabbhet och portabla format. Glukossensor som används vid hantering av diabetes är ett bra exempel på sådana biosensorer.

Kemoterapi är en cancerbehandlingsform med ett smalt terapeutiskt fönster, det vill säga att dosen för en positiv anticancereffekt är mycket nära den som orsakar allvarliga, ibland dödliga, biverkningar. Det är därför av största vikt att dosen individanpassas så korrekt och precist som möjligt, baserat på den farmakokinetiska profilen som erhålls. För att göra det mäts läkemedelshalterna i kroppsvätskor, såsom plasma, serum eller blod.

De mätmetoder som används i dag för analys av cytostatika och deras metaboliter har många nackdelar, såsom långa analysprocedurer, förbrukning av stora mängder organiska lösningsmedel och dyr instrumentering.

Fokus i denna avhandling har varit att utveckla biosensorytor för detektion av läkemedel som används för cancerbehandling. Mtotrexat (MTX) som är ett av de vanligaste läkemedlen inom kemoterapi användes som modellsubstans. Konceptet har även utvidgats för utveckling av sensorytor för detektion av metalljoner i vattenprover.

Biosensorytorna har framställts genom immobilisering av antikroppar (anti-MTX) på kemiskt modifierade guldelektroder där olika ytmodifieringsprotokoll har använts. Biosensorerna har sedan använts för detektion av MTX in en flödecell och i ett batchsystem. Mättekniken är baserad på elektrokemisk immittansspektroskopi och databehandling enligt metoden singular value decomposition.

Känsligheten låg på 5 x 10-12 M.

– De låga detektionsgränser för MTX som jag erhöll är lägre än vad som rapporterats tidigare, säger Sereilakhena Phal.

Hon har också testat användbarheten av tekniken för detektion av bly och kadmium i kranvatten och jämförde resultaten med induktivt kopplad plasma optisk emissionsspektrometri , ICP-OES, som är den vanliga metoden i dag, säger Sereilakhena Phal.

– Mätvärdena var jämförbara vilket visar sensorns potential för detektion av metalljoner som ett alternativ till ICP-OES, som är mycket dyrare.

Läs hela avhandlingen

Pressfoto

Om disputationen

Fredagen den 13 december försvarar Sereilakhena Phal, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Electrode Modification, Characterization and Application for Detection of Methotrexate and heavy Metal Ions. Svensk titel: Elektrodmodifiering, karakterisering och tillämpning för detektion av metotrexat och tungmetalljoner.

Disputationen äger rum klockan 10:00 i Lilla hörsalen, KBC-huset

Fakultetsopponent är Professor, Pankaj Vadgama, Director of Interdisciplinary Research Centre in Biomedical materials, Queen Mary University of London, United Kingdom.

För mer information, kontakta gärna:

Sereilakhena Phal, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 70 52
E-post: sereilakhena.phal@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.