Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Vad vi kan lära av ett misslyckat (?) svenskt skatteprojekt

Regeringar och skattemyndigheter runt om i världen arbetar för att skatter skall vara rättvisa och betalas i tid på ett effektivt sätt. Kan samarbeten mellan skattemyndigheter och multinationella företag medverka till att skatten blir mer korrekt? Forskare från projektet FairTax, finansierat av EU:s Horizon2020-utlysning, undersöker vad vi kan lära oss av ett svenskt skatteprojekt som många skulle kalla ett misslyckande.

2011 sjösatte Skatteverket projektet “Fördjupad samverkan” inspirerat av internationella samverkansprojekt. Syftet med projektet var att arbeta förebyggande med företag för att säkerställa att information, skatter och avgifter rapporterades och betalades in korrekt så tidigt i skatteprocessen som möjligt.

I den nyligen publicerade rapporten “SWEDEN: Failure of a Cooperative Compliance Project?” har Lotta Björklund Larsen, biträdande lektor vid Linköpings universitet och forskare i FairTax, studerat hur projektet fungerade i praktiken. Till sin förvåning såg hon hur projektet utvecklades till vad som måste kallas ett misslyckande, och idag är få företag aktiva i den samverkansdialog som var projektets grundidé.

Få företag ville medverka

Skatteverket lanserade våren 2011 “Fördjupad samverkan” riktat till Sveriges största multinationella företag. En intensiv debatt följde om projektet, framför allt ur ett rättsligt perspektiv men också med praktiska invändningar och moraliska undertoner. Den offentliga debatten slutade med ett öppet brev till Skatteverket där representanter från 25 av Sveriges största företag klargjorde att man inte ens ville bli inbjudna till projektet; man ville inte behöva säga nej. Idag har projektet bytt namn till ”Fördjupad dialog”, och enbart ett företag deltar aktivt (även om ytterligare en handfull företag har överenskommelser).

– I min forskning har jag en kvalitativ ansats. Jag har följt ”Fördjupad samverkan” och dess övergång till ”Fördjupad dialog” i rapporter, i mediedebatten samt genom intervjuer med representanter från Skatteverket, från deltagande företag, från företag som valde att avstå från att vara med i projektet och med andra intressenter. I min rapport beskriver jag hur Skatteverket, inspirerade av framgångshistorier från liknande satsningar i andra länder, med mycket höga förväntningar drog igång ”Fördjupad samverkan”. I Sverige stötte initiativet dock på stort motstånd, och projektet går nu på sparlåga i väntan på aviserade lagändringar, berättar Lotta Björklund Larsen.

Att ta med sig till framtida projekt

– Utifrån erfarenheter från ”Fördjupad samverkan” föreslår jag åtta områden som man bör lägga vikt vid om man vill genomföra mer lyckade samarbetsprojekt mellan skattemyndighet och företag i framtiden. Projektet måste kunna genomföras i enlighet med rådande lagstiftning. Det svenska projektet stötte på problem när man försökte hantera företagshemligheter, samtidigt som man, i egenskap av myndighet, var tvungen att uppfylla offentlighetsprincipen. Man måste också kunna säkerställa rättvisa konkurrensförhållanden och juridisk likabehandling, både för de företag som deltar i projektet och de som inte gör det. Medverkande aktörers samhälleliga roller kan inte förändras allt för mycket, till exempel Skatteverkets roll i förhållande till skattebetalande företag. Man måste ha tydligt beskrivna arbetssätt och visa på vilka fördelar projektet bär med sig, både för skattemyndighet och för deltagande företag. Man måste säkerställa att de som arbetar i projektet, både från skattemyndighet och deltagande skattebetalande företag, har tillräcklig kompetens. Slutligen så måste den här typen av projekt både planeras, kommuniceras och sjösättas väldigt noggrant, fortsätter Lotta Björklund Larsen.

I FairTax jobbar Lotta Björklund Larsen tillsammans med en grupp forskare som undersöker liknande initiativ från skattemyndigheter i Norden samt i Irland, Nederländerna och Storbritannien.
– Min rapport väcker många frågor som vi behöver titta ytterligare på för att kunna dra några slutsatser om vilka insatser som faktiskt gör beskattning av stora företag mer rättvis och effektiv, säger Lotta Björklund Larsen.

Följ länken för att läsa rapporten “SWEDEN: Failure of a Cooperative Compliance Project?”: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1057730/FULLTEXT01.pdf

Om du har frågor, kontakta gärna Lotta Björklund Larsen: lotta.bjorklund.larsen@liu.se

Rapporten är en del av projektet FairTax. Projektet koordineras av professor Åsa Gunnarsson, Umeå universitet, och finansieras av Horizon2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation (Grant agreement no. 649439, FairTax). Om du vill veta mer om projektet, gå gärna till hemsidan:www.fair-tax.eu

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.