Gå direkt till innehåll
Louise Norén Lindbäck är molekylärbiolog och kommer från Skellefteå.
Louise Norén Lindbäck är molekylärbiolog och kommer från Skellefteå.

Pressmeddelande -

​​​Växtceller pratar om vädret varje dag

Louise Norén Lindbäck vid Umeå universitet har upptäckt en mekanism i växtcellen som hjälper växten att känna av stressande förändringari den yttre miljön och kommunicera dessa förändringar i växtcellen. Hon försvarar sin avhandling den 6 oktober.

Vi människor anpassar oss till väderomslag genom att byta kläder eller flytta på oss. Växter har utvecklat andra strategier för att anpassa sig till en föränderlig miljö, till exempel växlande ljustillgång. Växtcellen gör detta genom att producera speciella ”pratande” proteiner.

Louise Norén Lindbäck har identifierat en ny mekanism som styrs av signalmolekyler i klorofyllsyntesen. Dessa molekyler kallas tetrapyrroler. De kan aktivera en signal som sänds från kloroplasten, den plats där fotosyntesen sker, till kärnan. Denna signal från kloroplasten informerar kärnan om vilka gener som ska slås på eller stängas av för att anpassa cellmaskineriet till förändringar i miljön.

– Den nyfunna signalvägen är viktig både under normala förhållanden för att finjustera vilka proteiner som behövs under dagen liksom under extrema förhållanden för att skydda växten mot exempelvis för mycket ljus eller annan stress, säger Louise Norén Lindbäck.

Kloroplasten talar ständigt med cellkärnan men detta är inte en envägskommunikation. Signaler går fram och tillbaka hela tiden. De två cellavdelningarna diskuterar vilka proteiner som behövs när och var för att anpassa cellen bäst till förändringar i miljön. Solljuset är en viktig faktor i detta meddelande. Solen levererar inte bara den energi som driver fotosyntesen utan informerar också växten om till exempel tiden på dagen eller säsongen av året.

Förutom tetrapyrroler har Louise Norén Lindbäck också identifierat specifika proteiner i cellkärnan som styr aktiveringen av vissa gener som reglerar kloroplastutveckling. Dessa proteiner är särskilt viktiga för en grodd som kommer upp ur jorden och behöver justera dess metabolism till ljuset.

Det är mycket viktigt för en växt att kunna anpassa sin tillväxt till en föränderlig miljö och detta blir ännu viktigare i tider av klimatförändring.

– I ett större perspektiv kan mina resultat bidra till att bättre förstå hur växter överlever när klimatet förändras.

Louise Norén Lindbäck har använt modellväxten backtrav (Arabidopsis thaliana) i sina laboratoriestudier.

Läs en digital publicering av avhandlingen

För mer information, kontakta gärna:

Louise Norén Lindbäck, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
Telefon: 073-816 95 11
E-post: louise.noren@umu.se

Louise Norén Lindbäck kommer ursprungligen från Skellefteå. Hon är utbildad till molekylärbiolog vid Umeå universitet och har utfört sina doktorandstudier vid Umeå Plant Science Centre, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet.

Pressbild för nedladdning. Foto: Carole Dubreuil

Om disputationen:

Torsdagen den 6 oktober försvarar Louise Norén Lindbäck, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Coordination of two different genomes in response to light and stress.
Svensk titel: Hur två olika genom samarbetar under ljus- och stressrespons.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset.Fakultetsopponent är Dr. Antony Dodd, School of Biological Sciences, University of Bristol, Bristol, UK

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.