Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Vikten av att skiljas

Medelålders kvinnor som skiljer sig går i genomsnitt upp mindre i vikt, jämfört med de som fortsätter att vara gifta. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling i statistik vid Umeå universitet.

– För kvinnor i 40–60-årsåldern handlar det om en genomsnittlig viktskillnad på cirka 1–2 kg, säger statistikern Jenny Häggström, som har undersökt vilken effekt skilsmässor har på utvecklingen av BMI, eller Body Mass Index.

Att gifta personer i genomsnitt väger mer än skilda är känt sedan tidigare, men inte vad som orsakar viktskillnaden. Nu visar Jenny Häggström att det är efterdyningar av själva skilsmässan som ligger bakom utvecklingen i vikt, i alla fall för medelålders kvinnor.
– En förklaring kan vara att en del bli deprimerade efter en skilsmässa, något som ofta minskar matlusten. Att åter befinna sig på äktenskapsmarknaden och att leva ensam kan också göra att man äter mindre, menar Jenny Häggström.

I undersökningen ingår drygt 12 000 västerbottningar som deltagit i länets hälsoundersökningar mellan år 1990 och 2006, och studien baseras på data från Linnédatabasen vid Centrum för befolkningsstudier.

Resultaten visar även, något förvånande, att skilsmässor inte påverkar medelålders mäns BMI-utveckling.
– Det kan bero på att vi har för få skilda män med i studien för att en effekt ska märkas. Dock har andra forskare också hittat effekter för kvinnor men inte för män.

Trots detta anser Jenny Häggström att det är troligt att skilsmässor har en likartad effekt på individer i andra åldersgrupper och svenskar generellt, men att det krävs ytterligare studier för att kunna dra sådana slutsatser.

Ny metod att välja utjämningsparametrar

Jenny Häggströms studie är en praktisk tillämpning av en ny statistisk metod som föreslås i avhandlingen. Eftersom skilsmässa inte är en behandling som kan tilldelas slumpmässigt, kan genomsnittliga skillnader mellan olika grupper även bero på individers egenskaper, som till exempel kön och utbildning. Dessa egenskaper måste man ta hänsyn till när man uppskattar behandlingseffekter.

För att kunna uppskatta effekten av att skiljas på BMI-utvecklingen, måste det finnas en modell för sambandet mellan giftas BMI-utveckling och sannolikheten att en individ med vissa egenskaper skiljer sig. En metod då data får bestämma det samband som passar bäst, kan minska risken för missvisande slutsatser, men priset är att man måste välja en eller flera så kallade utjämningsparametrar. Avhandlingens fokus är hur man på bästa sätt väljer dessa parametrar i olika situationer.

Världsunika möjligheter för liknande studier

I Sverige och övriga nordiska länder finns ett stort antal register över individers hälsotillstånd, och sociala och ekonomiska förhållanden. Enligt Jenny Häggström innebär möjligheten att koppla samman dessa register världsunika infrastrukturer för liknande observationsstudier.
– Men för att forskare fullt ut ska kunna dra nytta av denna insamlade och lagrade information, krävs ytterligare grundforskning om metodutveckling.

Fakta om disputationen

Fredagen den 4 mars försvarar Jenny Häggström, statistiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Selection of Smoothing Parameters with Application in Causal Inference. Svensk titel: Val av utjämningsparametrar med tillämpning inom kausal inferens. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal Hs 1031, Norra beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är Associate Professor Yanyuan Ma, Department of Statistics, Texas A&M University.

Kontaktinformation:

Jenny Häggström,
statistiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 9318
E-post: jenny.haggstrom@stat.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

 

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.