Laboratoriediagnostik vid Alzheimers sjukdom

Det är drygt ett hundra år sedan Alois Alzheimer, tysk psykiater, vid obduktion av en gravt dement kvinnlig patient noterade fynd som sedan dess har varit kännetecken för Alzheimers sjukdom, AD – hjärnatrofi samt senila plack och neurofibrillärt trassel i hjärnvävnaden.

Det finns ett stort antal olika orsaker till demens, den neurodegenerativa sjukdomen AD utgör drygt hälften av demenssjukdomarna. AD föreligger i två former, en sällsynt (< 1%) familjär form med tidig debut (< 65 år) och en vanlig (> 99%) sporadisk form med sen debut (> 65 år). Familjär AD, FAD, är en autosomalt dominant sjukdom med hög penetrans som orsakas av mutationer i APP-genen eller presenil-generna, som kodar för Amyloid Prekursor Protein, APP, respektive för katalytisk funktion hos sekretaser involverade i APP-metabolismen. Orsaken till sporadisk AD, SAD, är okänd, sannolikt för att sjuk-domen är heterogen, orsakad av åldrande i samklang med andra riskfaktorer som genetiska (sårbarhetsgener) och miljö- och livsstilsfaktorer. Patogenesen vid AD är inte klarlagd, den dominerande hypotesen är den s k amyloidkaskaden i kombination med tau-hypotesen. APP är ett transmenbrant protein i neuronen, och omsätts regelbundet av sekretaser som klyver proteinet till kortare beta-amyloid-peptider, A(beta). Vid FAD och SAD anses föreligga en livslång överproduktion av A(beta) respektive en bristande elimination av A(beta). Detta leder till förhöjda halter av A(beta), som polymeriserar och bildar större aggregat vilka faller ut i hjärnvävnaden som extra-cellulära senila plack, som inducerar en inflammatorisk reaktion och oxidativ stress, ger en ökad fosforylering av tau-proteinet (som normalt binder till och stabiliserar mikrotubuli i axonerna), fosforylerat tau bildar intracellulärt neurofibrillärt trassel. Resultatet av dessa processer blir synapsdysfunktion, axonal och neuronal instabilitet och degeneration med utveckling av kognitiv svikt, demens.

Hela artikeln finns att läsa i PDF-format nedan.

Unilabs medicinska artiklar ges ut tre gånger per år och syftar till att sprida värdefull information om laboratoriemedicin.