The Embassy gör comeback med turné

The Embassy är varken ”helt rätt i tiden” eller ”tidlösa”, varken historiska eller eviga. The Embassy är emot samtiden och de aktuella värdena. The Embassy är ständigt inaktuella, alltså otidsenliga. The Embassy återvänder nu med en turné till tre utvalda lokaler i Malmö, Göteborg och Stockholm. Samtidigt släpps ett nytt album. 

– How do you get back into society!? 

The Embassy, som Pitchfork helt riktigt kallat ”overlooked architects of some of the past decade's best new sounds”, hör utan tvekan till det 21:a århundradets mest tongivande svenska band. Med inflytande innanför och utanför Sveriges gränser, vore det enkelt att säga att utan The Embassy hade den moderna musiken inte låtit som den gör. Deras Futile Crimes (Björn Olssons första produktion) öppnade 2002 en ny era i svensk musik, som kröntes och fulländades år 2005 med Tacking (med singlar som Some Indulgence, It Pays to Belong och Stage Persona). Den lätta, eleganta och melodistarka pop producerad i en blandning av akustiska och digitala element är på många sätt modellen för senare tids popmusik. Men det är inte för sitt inflytande och sin audiella elegans The Embassy går till historien. Det är snarare hur de går ut ur historien, i en ständig vändning från samtiden.

Den uppsamlande återblicken Life in the Trenches (2011) påminde om att det hela tiden rört sig om ett lågintensivt ställningskrig mot samtiden. The Embassy komprometterade musikjournalister med små mutor, man lät sina konserter framföras i karaoke-form medan bandet stod i publiken, man hade andra band på sina omslag, framförde spelningar på tvådimensionella instrument av papper, lanserade ”anti-rock” och ”underklass-disco". Man dekonstruerade, återspeglade och desinformerade. Allt till undersköna toner av elegantaste snitt: revolutionen kommer till oss på duvfötter.

Etiketterna på vinylutgåvan av The Embassys kommande album White Lake (släpps i höst/vinter) pryds av två korslagda verktyg bestående av en tomahawk och en skiftnyckel, en symbol för ”monkeywrenching” – sabotage riktat mot funktionaliteten hos teknik och maskiner som syftar till skövling och exploatering. Denna form av sabotage vänder tekniken mot sig själv. Skiftnyckeln, precis som The Embassy, är inte våldsamt destruktiv, utan är en förlängd arm som öppnar det som stängts åt. (En negativt dialektisk Aufhebung) Vi får nog räkna med fortsatta pop-attentat.

Men hur återkommer något sådant som The Embassy? Det kan bara ske genom en reflektion över tiden själv, och förmodligen är den säregna tidsligheten det verkliga äventyret med White Lake. "Sometimes" t ex, med sin kinetiskt reducerade house träder fram ur det förflutna som en vålnad. ”Could you speed it up a little please” Med körerna tilltar intensiteten plötsligt och bildar ett relativt närvarande nu, vilket audiellt uttrycker albumomslagets urtavla och dess vridning genom tiden själv.

Det är också denna tidslighet som skapar möjligheten att tilltala sig själv: i den är jag densamma, men bara som en annan. Det är så jag kan möta mig själv, men bara som ett problem som alltid ledsagar mig. ”Hey trouble” Det är förstås villkoret för varje transcendens, för den ständiga förskjutningen ut ur nuet, som samtidigt är det som konstituerar varje nu. Björn Olsson är följaktligen tillbaka som ljudman på albumet och framställer en oavvislig upplevelse av ”klassisk" The Embassy. The Embassy har alltid väsentligen förhållit sig till tiden. Men de är varken ”helt rätt i tiden” eller ”tidlösa”, varken historiska eller eviga. The Embassy är emot samtiden och de aktuella värdena. The Embassy är ständigt inaktuella, alltså otidsenliga. I det otidsenliga finns sanningar som är mer varaktiga än alla historiska och eviga sanningar tillsammans: framtidens sanningar.

Det är därför som återkomsten in i den aktuella samtiden, som lämnats för evigheter sedan, enbart kan ske genom ett svart hål i rumtiden: Up your arse!

Stockholm, 2018-10-18 

Pop Against Itself

The Embassy hösten 2018

27/12 MALMÖ, Babel

28/12 STOCKHOLM, Debaser Strand

29/12 GÖTEBORG, Nefertiti

Kontakt: 

Pontus Sillrén, turnéproducent  
+46 70 298 00 62
pontus@unitedstage.se

Christian Östlund, presskontakt
+ 46 70 894 91 57

christian@skiva.se