Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

Kommande event

Sociala medier

Dekoration med blomster på porslin, möbler, dukar och tapeter har historiskt sett varit, och är alltjämt, efterfrågat. I vår pågående utställning, Det blommande – Konst & botanik, visar vi bland annat några fina föremål i Meissenporslin från 1700-talet tillhörande Nationalmuseum och Hallwylska museet. Kannan med lock är dekorerad med fantasifulla blomster och utformad med lejonfötter eller s k tassfötter, som var mycket populärt under bland annat rokokon. Ljusställningen med gardin i sidentaft, som dämpar ljuset vid behov, har en oval sockel med rokokomönster samt är dekorerad med fyrbladiga blommor och vinrankor. Kring 1708 lyckades alkemisten Johann Friedrich Böttger (1682–1719) och vetenskapsmannen Ehrenfried Walther von Tschirnhaus (1651–1708) framställa det första fungerande hårdporslinet (fältspatporslin) i Europa. Porslinsfabriken i Meissen i östra Tyskland, som är Europas äldsta, grundades år 1710 av den polske kungen August II för att producera det eftertraktade ”vita guldet”, dvs porslin. Det dyrbara importerade kinesiska porslinet hade nu fått en europeisk motsvarighet. Meissenporslin är synonymt med hög kvalitet och avancerat konsthantverk. Hjärtligt välkomna att besöka utställning Det blommande - Konst & botanik som pågår till den 13 september, 2026. Bildtext: Kanna med lock, tillverkad vid Meissen Porzellanmanufaktur, 1730-tal. Porslin med målad dekor och accenter i guld, 12,6 cm. Foto: Greta Lindström, Nationalmuseum. Ljusställning med gardin, tillverkad vid Meissen Porzellanmanufaktur, ca 174. Porslin och brons, 29,5 x 23 cm. Foto: Hallwylska museet, Samuel Uhrdin.

Dekoration med blomster på porslin, möbler, dukar och tapeter har historiskt sett varit, och är alltjämt, efterfrågat. I vår pågående utställning, Det blommande – Konst & botanik, visar vi bland annat några fina föremål i Meissenporslin från 1700-talet tillhörande Nationalmuseum och Hallwylska museet. Kannan med lock är dekorerad med fantasifulla blomster och utformad med lejonfötter eller s k tassfötter, som var mycket populärt under bland annat rokokon. Ljusställningen med gardin i sidentaft, som dämpar ljuset vid behov, har en oval sockel med rokokomönster samt är dekorerad med fyrbladiga blommor och vinrankor. Kring 1708 lyckades alkemisten Johann Friedrich Böttger (1682–1719) och vetenskapsmannen Ehrenfried Walther von Tschirnhaus (1651–1708) framställa det första fungerande hårdporslinet (fältspatporslin) i Europa. Porslinsfabriken i Meissen i östra Tyskland, som är Europas äldsta, grundades år 1710 av den polske kungen August II för att producera det eftertraktade ”vita guldet”, dvs porslin. Det dyrbara importerade kinesiska porslinet hade nu fått en europeisk motsvarighet. Meissenporslin är synonymt med hög kvalitet och avancerat konsthantverk. Hjärtligt välkomna att besöka utställning Det blommande - Konst & botanik som pågår till den 13 september, 2026. Bildtext: Kanna med lock, tillverkad vid Meissen Porzellanmanufaktur, 1730-tal. Porslin med målad dekor och accenter i guld, 12,6 cm. Foto: Greta Lindström, Nationalmuseum. Ljusställning med gardin, tillverkad vid Meissen Porzellanmanufaktur, ca 174. Porslin och brons, 29,5 x 23 cm. Foto: Hallwylska museet, Samuel Uhrdin.

I Waldemarsuddes pågående utställning Det blommande – Konst & botanik visas Les roses (1817), ett mästerverk inom den illustrerade botaniska bokkonsten som vi lånat in från Stockholms universitetsbibliotek. Pierre-Joseph Redoutés detaljerade avbildningar av rosor och andra växter har blivit tidlösa klassiker som fortsätter att dekorera hem världen över mer än två århundraden efter hans bortgång. Redouté växte upp i en konstnärsfamilj och utvecklade tidigt ett intresse för både konst och botanik. Han kombinerade punktgravyr med sofistikerad färgtryckning, vilket möjliggjorde ovanligt naturtrogna återgivningar av växternas färger och texturer. Varje originaletsning krävde månader av omsorgsfullt arbete och Redouté studerade varje ros noggrant och fångade de i olika utvecklingsstadier – från knopp till full blom. I ca 170 etsningar beskriver och avbildar han rosor från några välkända trädgårdar runt Paris, bland annat från kejsarinnan Josephines och Napoleon I:s trädgård vid slottet Malmaison. Etsningarna publicerades i den mycket populära, vackra, men också vetenskapligt viktiga boken Les roses, som gavs ut i tre volymer mellan åren 1817 och 1824. I boken skrev den franske botanikern Claude-Antoine Thory detaljerade beskrivningarna av varje ros. Många av de avbildade rosorna var helt nya hybrider för sin tid. Varmt välkommen att följa med på en introduktion av utställningen Det blommande - Konst & botanik som ges tisdag, fredag och söndag kl. 14.00 (ingår i entréavgiften). Bildtext: Pierre-Joseph Redouté (1759–1840), Ur Les roses (Vol. 2 samt 3), 1817, Foto: Stockholm universitetsbibliotek.

I Waldemarsuddes pågående utställning Det blommande – Konst & botanik visas Les roses (1817), ett mästerverk inom den illustrerade botaniska bokkonsten som vi lånat in från Stockholms universitetsbibliotek. Pierre-Joseph Redoutés detaljerade avbildningar av rosor och andra växter har blivit tidlösa klassiker som fortsätter att dekorera hem världen över mer än två århundraden efter hans bortgång. Redouté växte upp i en konstnärsfamilj och utvecklade tidigt ett intresse för både konst och botanik. Han kombinerade punktgravyr med sofistikerad färgtryckning, vilket möjliggjorde ovanligt naturtrogna återgivningar av växternas färger och texturer. Varje originaletsning krävde månader av omsorgsfullt arbete och Redouté studerade varje ros noggrant och fångade de i olika utvecklingsstadier – från knopp till full blom. I ca 170 etsningar beskriver och avbildar han rosor från några välkända trädgårdar runt Paris, bland annat från kejsarinnan Josephines och Napoleon I:s trädgård vid slottet Malmaison. Etsningarna publicerades i den mycket populära, vackra, men också vetenskapligt viktiga boken Les roses, som gavs ut i tre volymer mellan åren 1817 och 1824. I boken skrev den franske botanikern Claude-Antoine Thory detaljerade beskrivningarna av varje ros. Många av de avbildade rosorna var helt nya hybrider för sin tid. Varmt välkommen att följa med på en introduktion av utställningen Det blommande - Konst & botanik som ges tisdag, fredag och söndag kl. 14.00 (ingår i entréavgiften). Bildtext: Pierre-Joseph Redouté (1759–1840), Ur Les roses (Vol. 2 samt 3), 1817, Foto: Stockholm universitetsbibliotek.

Lördag 8 augusti kl. 18.00 gästas Waldemarsudde av Kulleteatern som presenterar Den Jäktade – om vi hinner!, en ny sprudlande version av Ludvig Holbergs rykande aktuella fars Den Stundesløse. direkt från 1700- talet. En halsbrytande föreställning där publiken får följa både pjäsen och kaoset i kulisserna! I rollerna: Linda Kulle, Carl Jacobson, Egon Ebbersten och Linda Kunze Regi: Hans Marklund Text: Ludvig Holberg, Per Wickström, Linda Kulle, Hans Marklund Maskör & Perukmakare: Julia Mengarelli Kostymör: Carina Astrid Nilsson Föreställningen spelas utomhus. Ordinarie: 395 kr Barn/ungdom: 195 kr Biljetter kan köpas på länken nedan: https://kulleteatern.se/forestallning/prins-eugens-waldemarsudde-stockholm-8-augusti/

Lördag 8 augusti kl. 18.00 gästas Waldemarsudde av Kulleteatern som presenterar Den Jäktade – om vi hinner!, en ny sprudlande version av Ludvig Holbergs rykande aktuella fars Den Stundesløse. direkt från 1700- talet. En halsbrytande föreställning där publiken får följa både pjäsen och kaoset i kulisserna! I rollerna: Linda Kulle, Carl Jacobson, Egon Ebbersten och Linda Kunze Regi: Hans Marklund Text: Ludvig Holberg, Per Wickström, Linda Kulle, Hans Marklund Maskör & Perukmakare: Julia Mengarelli Kostymör: Carina Astrid Nilsson Föreställningen spelas utomhus. Ordinarie: 395 kr Barn/ungdom: 195 kr Biljetter kan köpas på Kulleteaterns webbplats: kulleteatern.se

I den nu pågående utställningen, Det blommande – Konst & botanik, har vi i ett rum samlat verk i olika tekniker, som akvarell, oljemåleri, glas och fotografi samt en mängd örtaböcker och florilegier från 1500-talet till 1800-talet, vilka samtliga anknyter till botanik. The Linnean Society i London och Naturhistoriska riksmuseet innehar båda stora samlingar av Carl von Linnés nästan 300 år gamla herbarieark. Naturhistoriska riksmuseet har en samling om ca 4 000 torkade växter och The Linnean Society äger ca 14 000! Lena Granefelt fick den sällsynta möjligheten att besöka Linnés arkiv i London och fotografera ett antal verk ur herbariet. Granefelt har blixtbelyst herbariearken underifrån och fotograferat dem uppifrån (stående på en stege), vilket gör att färger, pappersstruktur och att växten träder fram i ett nytt ljus; växternas ådringar exponeras, handskrivna anteckningar och pappersarkens vattenstämplar synliggörs. I vår utställning visar vi tolv av dessa fantastiska fotografiska verk fotade ur båda samlingarna. Lena säger: ”I vår egen tid, då antalet arter av både växter och djur kraftigt minskar på jorden, borde vi stanna upp och reflektera över skönheten i denna växtsamling. Känslan av historisk närhet blir plötsligt konkret när vi får direktkontakt med växter som knappt rörts av någon på flera hundra år.” Hjärtligt välkomna till Prins Eugens Waldemarsuddes utställning där vi lyfter fram blommor som motiv och symbolik inom konst, konsthantverk och bokverk från 1500-talet fram till i dag. Introduktion av utställningen ges tisdag, fredag och söndag kl.14.00 (ingår i entréavgiften).

I den nu pågående utställningen, Det blommande – Konst & botanik, har vi i ett rum samlat verk i olika tekniker, som akvarell, oljemåleri, glas och fotografi samt en mängd örtaböcker och florilegier från 1500-talet till 1800-talet, vilka samtliga anknyter till botanik. The Linnean Society i London och Naturhistoriska riksmuseet innehar båda stora samlingar av Carl von Linnés nästan 300 år gamla herbarieark. Naturhistoriska riksmuseet har en samling om ca 4 000 torkade växter och The Linnean Society äger ca 14 000! Lena Granefelt fick den sällsynta möjligheten att besöka Linnés arkiv i London och fotografera ett antal verk ur herbariet. Granefelt har blixtbelyst herbariearken underifrån och fotograferat dem uppifrån (stående på en stege), vilket gör att färger, pappersstruktur och att växten träder fram i ett nytt ljus; växternas ådringar exponeras, handskrivna anteckningar och pappersarkens vattenstämplar synliggörs. I vår utställning visar vi tolv av dessa fantastiska fotografiska verk fotade ur båda samlingarna. Lena säger: ”I vår egen tid, då antalet arter av både växter och djur kraftigt minskar på jorden, borde vi stanna upp och reflektera över skönheten i denna växtsamling. Känslan av historisk närhet blir plötsligt konkret när vi får direktkontakt med växter som knappt rörts av någon på flera hundra år.” Hjärtligt välkomna till Prins Eugens Waldemarsuddes utställning där vi lyfter fram blommor som motiv och symbolik inom konst, konsthantverk och bokverk från 1500-talet fram till i dag. Introduktion av utställningen ges tisdag, fredag och söndag kl.14.00 (ingår i entréavgiften).

I Waldemarsuddes samlingar ingår verk av konstnären Hilding Linnqvist (1891–1984) som hör till en av Sveriges mest betydande naivister. Människor, stadsmiljöer, landskap och porträtt utgjorde hans främsta motiv. Han var en central medlem i det konstnärsdrivna galleriet Färg och Form och en del av konstnärskretsarna kring Sjövillan på Smedsudden mellan cirka 1915–1925. Han utbildade sig vid Tekniska skolan och Kungl. Konstakademien, men lämnade den senare 1912 i protest, eftersom han ansåg att skolan bedrev förlegad undervisning. Under 1910-talet frångick han alltmer den tekniska perfektion som han hade skolats i och utvecklade ett betydande lyriskt naivistiskt måleri, kännetecknat av en mörk färgskala, många nattliga motiv samt en esoterisk och andlig symbolik. För hans tidiga produktion var bland anmat Ernst Josephsons sjukdomsteckningar och persiska miniatyrer viktiga referenskällor. Mellan 1920–1922 begav han sig ut på sin första utlandsresa till England, Frankrike och Italien och utförde ett flertal målningar mot en svart bakgrund. Till denna period hör målningarna Keramik med blommor på blå fajans (1921), som just nu visas i samlingspresentationen kring det blommande, samt Utsikten mot Boulevard Edgar Quinet (1921), som ingår i Prins Eugens Waldemarsuddes samlingar. Linnqvist fortsatte att vara en flitig resenär fram till 1938. Med sig hade han alltid en penna och en skissbok; från hans cirka sjuttio utlandsresor finns det tiotusentals teckningar bevarade. Hans måleri under 1920- och 1930-talen behandlar i stor utsträckning de intryck han gjorde under dessa resor till exempel i den kända målningen Torgbild, fransk småstad (Chinon) (1921–1925). Från och med cirka 1922 med blev hans kolorit ljusare och motiven alltmer detaljerade. Han utförde flera offentliga utsmyckningar i Stockholm, bland annat målningar i Tekniska högskolan 1917–18, en korfresk i Sofiakyrka 1950–51 och gobeläng i Riksdagshuset 1950–51. År 1939 gav han ut boken Tankar om konst. Han skapade även kostymer och scenografi till Trollflöjten vid Kungl. Operan i Stockholm 1955. Vid början av 1940-talet var Hilding Linnqvist en etablerad konstnär och professor vid Kungl. Konstakademien (1939–1941). Bildtext: Keramik med blommor på blå fajans, 1921, olja på trä, 33 x 42 x 3,5 cm, Prins Eugens Waldemarsudde.

I Waldemarsuddes samlingar ingår verk av konstnären Hilding Linnqvist (1891–1984) som hör till en av Sveriges mest betydande naivister. Människor, stadsmiljöer, landskap och porträtt utgjorde hans främsta motiv. Han var en central medlem i det konstnärsdrivna galleriet Färg och Form och en del av konstnärskretsarna kring Sjövillan på Smedsudden mellan cirka 1915–1925. Han utbildade sig vid Tekniska skolan och Kungl. Konstakademien, men lämnade den senare 1912 i protest, eftersom han ansåg att skolan bedrev förlegad undervisning. Under 1910-talet frångick han alltmer den tekniska perfektion som han hade skolats i och utvecklade ett betydande lyriskt naivistiskt måleri, kännetecknat av en mörk färgskala, många nattliga motiv samt en esoterisk och andlig symbolik. För hans tidiga produktion var bland annat Ernst Josephsons sjukdomsteckningar och persiska miniatyrer viktiga referenskällor. Mellan 1920–1922 begav han sig ut på sin första utlandsresa till England, Frankrike och Italien och utförde ett flertal målningar mot en svart bakgrund. Till denna period hör målningarna Keramik med blommor på blå fajans (1921), som just nu visas i samlingspresentationen kring det blommande, samt Utsikten mot Boulevard Edgar Quinet (1921), som ingår i Prins Eugens Waldemarsuddes samlingar. Linnqvist fortsatte att vara en flitig resenär fram till 1938. Med sig hade han alltid en penna och en skissbok; från hans cirka sjuttio utlandsresor finns det tiotusentals teckningar bevarade. Hans måleri under 1920- och 1930-talen behandlar i stor utsträckning de intryck han gjorde under dessa resor till exempel i den kända målningen Torgbild, fransk småstad (Chinon) (1921–1925). Från och med cirka 1922 med blev hans kolorit ljusare och motiven alltmer detaljerade. Han utförde flera offentliga utsmyckningar i Stockholm, bland annat målningar i Tekniska högskolan 1917–18, en korfresk i Sofiakyrka 1950–51 och gobeläng i Riksdagshuset 1950–51. Bildtext: Keramik med blommor på blå fajans, 1921, olja på trä, 33 x 42 x 3,5 cm, Prins Eugens Waldemarsudde. Utsikten mot Boulevard Edgar Quinet, 1921, olja på trä, 41x 49 cm, Prins Eugens Waldemarsudde

Kontakter