Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

Kommande event

Sociala medier

Så här års blommar det alltid fint i Waldemarsuddes park och med anledning av utställningen Det blommande – Konst & botanik finns här även artificiella blomster. Vid museientrén presenteras fem verk med stickade blommor utförda av Emma Hasselblad – Mega Pansy Flower, 2021 samt Maskrosknopp, Maskrosboll, Maskros i blom, Maskros, önska dig något. De fyra sistnämnda verken är utförda 2025 och återger det som Hasselblad ofta återkommer till i sina verk – skönhet, skörhet och förgänglighet. Emma Hasselblad är verksam i Stockholm och arbetar huvudsakligen med stickning för hand som konstnärlig teknik. Genom en kollagelik metod bygger hon större former av mindre stickade delar som sammanfogas genom virkning och som vanligtvis monteras och spänns upp på formsågad plywood. Hasselblad är också aktuell på Sergels torg i Stockholm med en elva meter hög blomsterstjälk, Det överblommade tornet, där stickade blommor växer ut i sidogrenar. Här samsas knopp, blomning och vissnande kronblad i samma kropp. Hjärtligt välkomna till Prins Eugens Waldemarsuddes utställning Det blommande – Konst & botanik, som pågår till den 13 september, där blommor som motiv och symbolik inom konst, konsthantverk och bokverk från 1500-talet fram till i dag presenteras. Allmänna visningar av utställningen tisdagar-fredagar samt söndagar kl. 14.00.

Så här års blommar det alltid fint i Waldemarsuddes park och med anledning av utställningen Det blommande – Konst & botanik finns här även artificiella blomster. Vid museientrén presenteras fem verk med stickade blommor utförda av Emma Hasselblad – Mega Pansy Flower, 2021 samt Maskrosknopp, Maskrosboll, Maskros i blom, Maskros, önska dig något. De fyra sistnämnda verken är utförda 2025 och återger det som Hasselblad ofta återkommer till i sina verk – skönhet, skörhet och förgänglighet. Emma Hasselblad är verksam i Stockholm och arbetar huvudsakligen med stickning för hand som konstnärlig teknik. Genom en kollagelik metod bygger hon större former av mindre stickade delar som sammanfogas genom virkning och som vanligtvis monteras och spänns upp på formsågad plywood. Hasselblad är också aktuell på Sergels torg i Stockholm med en elva meter hög blomsterstjälk, Det överblommade tornet, där stickade blommor växer ut i sidogrenar. Här samsas knopp, blomning och vissnande kronblad i samma kropp. Hjärtligt välkomna till Prins Eugens Waldemarsuddes utställning Det blommande – Konst & botanik, som pågår till den 13 september, där blommor som motiv och symbolik inom konst, konsthantverk och bokverk från 1500-talet fram till i dag presenteras. Allmänna visningar av utställningen tisdagar-fredagar samt söndagar kl. 14.00.

Varmt välkomna på konsert! En musikalisk bukett i nyromantikens anda Torsdag 11 juni kl. 18.00 – 19.30 När poeten P.D.A. Atterbom 1812 publicerade diktsviten Blommorna väckte den starka känslor hos samtidens läsare – och inspirerade flera tonsättare. Under denna konsert möts poesi och musik i ett romantiskt blomsterlandskap där ord och toner flätas samman. Vi får höra Eric Arrhén von Kapfelmans kompletta sångcykel Blommorna samt ett urval ur Erik Drakes tonsättningar, tillsammans med musik av bland andra Joseph Martin Kraus och Adolf Fredrik Lindblad. En poetisk och stämningsfull kväll där nyromantikens känslovärld får klinga på nytt. Medverkande musiker: Love Derwinger (piano) och Alexandra Büchel (sång) Konserten arrangeras i samarbete med forskningsprojektet Cool Nature på Stockholms universitet samt Södertörns högskola. Konserten ingår i entréavgiften. Biljetter är ej bokningsbara.

Igår tilldelades museichef Karin Sidén Den Kongelige Norske Fortjenstorden som instiftades av kung Olav V år 1985. Den delas ut som belöning för särskilt framstående insatser för Norge och det norska samhällslivet. Ur nomineringen: Under Sidéns ledelse, har Waldemarsudde blitt et av de mest besøkte kunstmuseer. Sidén har bidratt til at mange norske kunstnere har nådd bredt ut til et svensk og internasjonalt publikum som ikke tidligere kjente til disse norske kunstnerne. Utstillingene har i stor grad skjedd i samarbeid med norske museer og institusjoner, og bidratt til et forsterket kultursamarbeid mellom Norge og Sverige. Vi vill tacka Norges ambassad och ambassadör Niels Engelschiøn för gårdagen och ser fram emot fortsatt samarbete mellan Norge och Sverige.

Igår tilldelades museichef Karin Sidén Den Kongelige Norske Fortjenstorden som instiftades av kung Olav V år 1985. Den delas ut som belöning för särskilt framstående insatser för Norge och det norska samhällslivet. Ur nomineringen: Under Sidéns ledelse, har Waldemarsudde blitt et av de mest besøkte kunstmuseer. Sidén har bidratt til at mange norske kunstnere har nådd bredt ut til et svensk og internasjonalt publikum som ikke tidligere kjente til disse norske kunstnerne. Utstillingene har i stor grad skjedd i samarbeid med norske museer og institusjoner, og bidratt til et forsterket kultursamarbeid mellom Norge og Sverige. Vi vill tacka Norges ambassad och ambassadör Niels Engelschiøn för gårdagen och ser fram emot fortsatt samarbete mellan Norge och Sverige.

Just nu blommar det över allt på Waldemarsudde, såväl inomhus som utomhus! I den omfattande utställningen Det blommande. Konst och botanik som visas i Galleriet berättas bland annat om den ”tulpanmani” som uppstod på 1600-talet när tulpanen först kom till Europa. Medan säsongens sista tulpaner så sakteliga blommar ut på galleriterrassen här på Waldemarsudde, visas ett stort antal blomsterstilleben ur museets egna samlingar i Slottet, däribland en färgsprakande tulpanbukett från 1912 av den franske konstnären André Lhote (1885–1962). Lhote föddes i Bordeaux och började sin bana som ornamentsbildhuggare. När han studerade skulptur vid École des Beaux-Arts i Bordeaux började han måla och 1906 flyttade han till Paris där han tog del av den moderna konstens genombrott. Lhote kom att intressera sig särskilt för kubismen, men till skillnad från exempelvis Pablo Picassos och Fernand Légers mer fulländade kubism, utarbetade Lhote ett eget, ”mjukare” och mer föreställande, kubistiskt uttryck. Redan tidigt i sin karriär började André Lhote undervisa och prins Eugen, som var intresserad av att sätta sig in i hur ett kubistiskt verk var uppbyggt, var 1913 en av hans första elever. 1925 öppnade Lhote en egen skola i Paris, Académie André Lhote, som blev mycket populär. Under en fyrtioårsperiod hade skolan runt 1700 elever från hela världen. Runt 200 svenska konstnärer, däribland Olle Bærtling, Siri Derkert och Tyra Lundgren, men även exempelvis fotografen Christer Strömholm, har studerat för Lhote. Waldemarsudde äger den största samlingen i Sverige av André Lhotes verk – 17 målningar och teckningar – av vilka Hamnen i Bordeaux och Hyllning till geometrin är bland de viktigaste. Lhote var även aktiv som skribent och har författat en rad konstteoretiska skrifter. År 1922 var Lhote och hans hustru Marguerite på Sverigebesök och gästade då också prins Eugen, både i hans hem på Waldemarsudde och i hans sommarbostad Örgården vid Vättern. Bildtexter: André Lhote. Tulpaner. Stilleben. Omkr. 1912. Bild beskuren. André Lhote. Hamnen i Bordeaux. 1912. Bild beskuren André Lhote. Hyllning till geometrin. Odaterad. Bild beskuren. #waldemarsudde #andrelothe

Just nu blommar det över allt på Waldemarsudde, såväl inomhus som utomhus! I den omfattande utställningen Det blommande - Konst & botanik som visas i Galleriet berättas bland annat om den ”tulpanmani” som uppstod på 1600-talet när tulpanen först kom till Europa. Medan säsongens sista tulpaner så sakteliga blommar ut på galleriterrassen här på Waldemarsudde, visas ett stort antal blomsterstilleben ur museets egna samlingar i Slottet, däribland en färgsprakande tulpanbukett från 1912 av den franske konstnären André Lhote (1885–1962). Lhote föddes i Bordeaux och började sin bana som ornamentsbildhuggare. När han studerade skulptur vid École des Beaux-Arts i Bordeaux började han måla och 1906 flyttade han till Paris där han tog del av den moderna konstens genombrott. Lhote kom att intressera sig särskilt för kubismen, men till skillnad från exempelvis Pablo Picassos och Fernand Légers mer fulländade kubism, utarbetade Lhote ett eget, ”mjukare” och mer föreställande, kubistiskt uttryck. Redan tidigt i sin karriär började André Lhote undervisa och prins Eugen, som var intresserad av att sätta sig in i hur ett kubistiskt verk var uppbyggt, var 1913 en av hans första elever. 1925 öppnade Lhote en egen skola i Paris, Académie André Lhote, som blev mycket populär. Under en fyrtioårsperiod hade skolan runt 1700 elever från hela världen. Runt 200 svenska konstnärer, däribland Olle Bærtling, Siri Derkert och Tyra Lundgren, men även exempelvis fotografen Christer Strömholm, har studerat för Lhote. Waldemarsudde äger den största samlingen i Sverige av André Lhotes verk – 17 målningar och teckningar – av vilka Hamnen i Bordeaux och Hyllning till geometrin är bland de viktigaste. Lhote var även aktiv som skribent och har författat en rad konstteoretiska skrifter. År 1922 var Lhote och hans hustru Marguerite på Sverigebesök och gästade då också prins Eugen, både i hans hem på Waldemarsudde och i hans sommarbostad Örgården vid Vättern. Bildtext: André Lhote. Tulpaner. Stilleben. Omkr. 1912. Bild beskuren.

Igår besöktes museet av Kungen och Drottningen vid Waldemarsuddes Vänförening, Prins Eugens och Konstnärernas Vänner årshögtid. Under kvällen delades två utmärkelser ut. Konstnären Matts Leiderstam tilldelades stiftelsens kulturpris 2026, bland annat för sitt arbete med en utställning om prins Eugens altartavla och flytten av Kiruna kyrka. Waldemarsuddes medarbetare Vojislav Scelovic Åström mottog Waldemarsuddes vänförenings stipendium för förtjänstfulla insatser som värd, ljussättare och arkivarie.

Igår besöktes museet av Kungen och Drottningen vid Waldemarsuddes Vänförening, Prins Eugens och Konstnärernas Vänner årshögtid. Under kvällen delades två utmärkelser ut. Konstnären Matts Leiderstam tilldelades stiftelsens kulturpris 2026, bland annat för sitt arbete med en utställning om prins Eugens altartavla och flytten av Kiruna kyrka. Waldemarsuddes medarbetare Vojislav Scelovic Åström mottog Waldemarsuddes vänförenings stipendium för förtjänstfulla insatser som värd, ljussättare och arkivarie.

Blommor som livsbejakelse, förgänglighet och död. Om en blomsterknopp eller en utslagen ros i äldre konst fick symbolisera ungdom, liv och fruktbarhet kunde en vissnad blomma eller ett insektsangripet blomblad symbolisera förgänglighet och död. I 1600-talets illusionistiska blomster- och vantitasstilleben kontrasteras ofta det levande mot det döda. Blomsterstillebenmåleriet uppkom på 1500-talet, då man i Europa började anlägga botaniska trädgårdar. I båda fallen fanns en önskan att skapa en encyklopedi av sällsynta växter och ett jordiskt paradis. I nederländska blomsterstilleben från 1600-talet uttrycktes ett botaniskt intresse, där varje blomma, blomblad och stjälk skildrades med realism och precision. Ambitionen att skildra blommor med en vetenskaplig exakthet kvarstod under 1800-talet, men med modernismens genombrott på det tidiga 1900-talet flyttades fokus till färg och form, vilket resulterade i målningar med ett friare och mindre exakt uttryck. En av pionjärerna inom 1600-talets nederländska blomsterstilleben var Ambrosius Bosschaert d.ä. (1573-1621) som visas i Waldemarsuddes utställning Det blommande – Konst & botanik tillsammans med bland andra den framstående holländska stillebenmålaren Rachel Ruysch (1664-1750), som utnämndes till hovmålare i Düsseldorf. Utöver äldre blomsterstilleben från 1600-, 1700- och 1800-talet visas i utställningen också samtida stilleben, som t ex Roland Perssons (f. 1963) verk Days Like These Were Not Meant To Last (2018) i silikon. Allmänna visningar av utställningen ges tisdag-fredag samt söndag kl.14.00. Bildtexter: Ambrosius Bosschaert d.ä., Blomsterstycke, 1617. Foto: Jens Mohr, Hallwyllska museet Rachel Ruysch, Blomsterstycke, odaterad. Foto: Jens Mohr, Hallwyllska museet Roland Persson, Days Like These Were Not Meant To Last, 2018. Foto: Sofia Olander

Kontakter