Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Pressvisning för utställningen Det blommande – Konst & botanik

    I en storslagen, lustfylld och kunskapsrik utställning möts konst, botanik och det blommande i en sinnlig hyllning till blommans estetik, symbolik och roll i vår konst- och kulturhistoria – från 1500-talet till idag. Utställningen Det blommande – Konst & botanik visas i Galleriet på Waldemarsudde den 14 mars – 13 september 2026.

  • 2026 - Ett blomstrande och färgstarkt utställningsår på Prins Eugens Waldemarsudde

    Under 2026 bjuder Prins Eugens Waldemarsudde in till ett år där det blomstrande motivet och det färgstarka måleriet står i centrum. Årets två stora utställningar, Det blommande – Konst & botanik och Den underbara färgen – Göteborgskolorismen i nytt ljus, förenar det sensoriska sinnliga med det symboliska och det historiska med det samtida.

  • Två nya utställningar på Waldemarsudde hösten 2025

    I höst bjuder Waldemarsudde in till två utställningar som speglar olika konstnärliga uttryck och historiska sammanhang. I september öppnar en stor presentation av Rackstadkolonin – en banbrytande konstnärsgemenskap vid sekelskiftet 1900. I november följer en utställning med konstnären Matts Leiderstam, där prins Eugens altarmålning i Kiruna kyrka och det samtida landskapets roll står i fokus.

  • Ny bok om föremålen i prins Eugens hem på Waldemarsudde

    Nu släpps boken Konsthantverk och design på Prins Eugens Waldemarsudde. Beståndet av konsthantverk och design på Waldemarsudde uppgår idag till närmare 1 000 föremål som här beskrivs i sin helhet för första gången, både i intresseväckande artiklar och i en särskild katalogdel.

Kommande event

Sociala medier

Just nu blommar det över allt på Waldemarsudde, såväl inomhus som utomhus! I den omfattande utställningen Det blommande. Konst och botanik som visas i Galleriet berättas bland annat om den ”tulpanmani” som uppstod på 1600-talet när tulpanen först kom till Europa. Medan säsongens sista tulpaner så sakteliga blommar ut på galleriterrassen här på Waldemarsudde, visas ett stort antal blomsterstilleben ur museets egna samlingar i Slottet, däribland en färgsprakande tulpanbukett från 1912 av den franske konstnären André Lhote (1885–1962). Lhote föddes i Bordeaux och började sin bana som ornamentsbildhuggare. När han studerade skulptur vid École des Beaux-Arts i Bordeaux började han måla och 1906 flyttade han till Paris där han tog del av den moderna konstens genombrott. Lhote kom att intressera sig särskilt för kubismen, men till skillnad från exempelvis Pablo Picassos och Fernand Légers mer fulländade kubism, utarbetade Lhote ett eget, ”mjukare” och mer föreställande, kubistiskt uttryck. Redan tidigt i sin karriär började André Lhote undervisa och prins Eugen, som var intresserad av att sätta sig in i hur ett kubistiskt verk var uppbyggt, var 1913 en av hans första elever. 1925 öppnade Lhote en egen skola i Paris, Académie André Lhote, som blev mycket populär. Under en fyrtioårsperiod hade skolan runt 1700 elever från hela världen. Runt 200 svenska konstnärer, däribland Olle Bærtling, Siri Derkert och Tyra Lundgren, men även exempelvis fotografen Christer Strömholm, har studerat för Lhote. Waldemarsudde äger den största samlingen i Sverige av André Lhotes verk – 17 målningar och teckningar – av vilka Hamnen i Bordeaux och Hyllning till geometrin är bland de viktigaste. Lhote var även aktiv som skribent och har författat en rad konstteoretiska skrifter. År 1922 var Lhote och hans hustru Marguerite på Sverigebesök och gästade då också prins Eugen, både i hans hem på Waldemarsudde och i hans sommarbostad Örgården vid Vättern. Bildtexter: André Lhote. Tulpaner. Stilleben. Omkr. 1912. Bild beskuren. André Lhote. Hamnen i Bordeaux. 1912. Bild beskuren André Lhote. Hyllning till geometrin. Odaterad. Bild beskuren. #waldemarsudde #andrelothe

Just nu blommar det över allt på Waldemarsudde, såväl inomhus som utomhus! I den omfattande utställningen Det blommande - Konst & botanik som visas i Galleriet berättas bland annat om den ”tulpanmani” som uppstod på 1600-talet när tulpanen först kom till Europa. Medan säsongens sista tulpaner så sakteliga blommar ut på galleriterrassen här på Waldemarsudde, visas ett stort antal blomsterstilleben ur museets egna samlingar i Slottet, däribland en färgsprakande tulpanbukett från 1912 av den franske konstnären André Lhote (1885–1962). Lhote föddes i Bordeaux och började sin bana som ornamentsbildhuggare. När han studerade skulptur vid École des Beaux-Arts i Bordeaux började han måla och 1906 flyttade han till Paris där han tog del av den moderna konstens genombrott. Lhote kom att intressera sig särskilt för kubismen, men till skillnad från exempelvis Pablo Picassos och Fernand Légers mer fulländade kubism, utarbetade Lhote ett eget, ”mjukare” och mer föreställande, kubistiskt uttryck. Redan tidigt i sin karriär började André Lhote undervisa och prins Eugen, som var intresserad av att sätta sig in i hur ett kubistiskt verk var uppbyggt, var 1913 en av hans första elever. 1925 öppnade Lhote en egen skola i Paris, Académie André Lhote, som blev mycket populär. Under en fyrtioårsperiod hade skolan runt 1700 elever från hela världen. Runt 200 svenska konstnärer, däribland Olle Bærtling, Siri Derkert och Tyra Lundgren, men även exempelvis fotografen Christer Strömholm, har studerat för Lhote. Waldemarsudde äger den största samlingen i Sverige av André Lhotes verk – 17 målningar och teckningar – av vilka Hamnen i Bordeaux och Hyllning till geometrin är bland de viktigaste. Lhote var även aktiv som skribent och har författat en rad konstteoretiska skrifter. År 1922 var Lhote och hans hustru Marguerite på Sverigebesök och gästade då också prins Eugen, både i hans hem på Waldemarsudde och i hans sommarbostad Örgården vid Vättern. Bildtext: André Lhote. Tulpaner. Stilleben. Omkr. 1912. Bild beskuren.

Igår besöktes museet av Kungen och Drottningen vid Waldemarsuddes Vänförening, Prins Eugens och Konstnärernas Vänner årshögtid. Under kvällen delades två utmärkelser ut. Konstnären Matts Leiderstam tilldelades stiftelsens kulturpris 2026, bland annat för sitt arbete med en utställning om prins Eugens altartavla och flytten av Kiruna kyrka. Waldemarsuddes medarbetare Vojislav Scelovic Åström mottog Waldemarsuddes vänförenings stipendium för förtjänstfulla insatser som värd, ljussättare och arkivarie.

Igår besöktes museet av Kungen och Drottningen vid Waldemarsuddes Vänförening, Prins Eugens och Konstnärernas Vänner årshögtid. Under kvällen delades två utmärkelser ut. Konstnären Matts Leiderstam tilldelades stiftelsens kulturpris 2026, bland annat för sitt arbete med en utställning om prins Eugens altartavla och flytten av Kiruna kyrka. Waldemarsuddes medarbetare Vojislav Scelovic Åström mottog Waldemarsuddes vänförenings stipendium för förtjänstfulla insatser som värd, ljussättare och arkivarie.

Blommor som livsbejakelse, förgänglighet och död. Om en blomsterknopp eller en utslagen ros i äldre konst fick symbolisera ungdom, liv och fruktbarhet kunde en vissnad blomma eller ett insektsangripet blomblad symbolisera förgänglighet och död. I 1600-talets illusionistiska blomster- och vantitasstilleben kontrasteras ofta det levande mot det döda. Blomsterstillebenmåleriet uppkom på 1500-talet, då man i Europa började anlägga botaniska trädgårdar. I båda fallen fanns en önskan att skapa en encyklopedi av sällsynta växter och ett jordiskt paradis. I nederländska blomsterstilleben från 1600-talet uttrycktes ett botaniskt intresse, där varje blomma, blomblad och stjälk skildrades med realism och precision. Ambitionen att skildra blommor med en vetenskaplig exakthet kvarstod under 1800-talet, men med modernismens genombrott på det tidiga 1900-talet flyttades fokus till färg och form, vilket resulterade i målningar med ett friare och mindre exakt uttryck. En av pionjärerna inom 1600-talets nederländska blomsterstilleben var Ambrosius Bosschaert d.ä. (1573-1621) som visas i Waldemarsuddes utställning Det blommande – Konst & botanik tillsammans med bland andra den framstående holländska stillebenmålaren Rachel Ruysch (1664-1750), som utnämndes till hovmålare i Düsseldorf. Utöver äldre blomsterstilleben från 1600-, 1700- och 1800-talet visas i utställningen också samtida stilleben, som t ex Roland Perssons (f. 1963) verk Days Like These Were Not Meant To Last (2018) i silikon. Allmänna visningar av utställningen ges tisdag-fredag samt söndag kl.14.00. Bildtexter: Ambrosius Bosschaert d.ä., Blomsterstycke, 1617. Foto: Jens Mohr, Hallwyllska museet Rachel Ruysch, Blomsterstycke, odaterad. Foto: Jens Mohr, Hallwyllska museet Roland Persson, Days Like These Were Not Meant To Last, 2018. Foto: Sofia Olander

Blommor som livsbejakelse, förgänglighet och död. Om en blomsterknopp eller en utslagen ros i äldre konst fick symbolisera ungdom, liv och fruktbarhet kunde en vissnad blomma eller ett insektsangripet blomblad symbolisera förgänglighet och död. I 1600-talets illusionistiska blomster- och vantitasstilleben kontrasteras ofta det levande mot det döda. Blomsterstillebenmåleriet uppkom på 1500-talet, då man i Europa började anlägga botaniska trädgårdar. I båda fallen fanns en önskan att skapa en encyklopedi av sällsynta växter och ett jordiskt paradis. I nederländska blomsterstilleben från 1600-talet uttrycktes ett botaniskt intresse, där varje blomma, blomblad och stjälk skildrades med realism och precision. Ambitionen att skildra blommor med en vetenskaplig exakthet kvarstod under 1800-talet, men med modernismens genombrott på det tidiga 1900-talet flyttades fokus till färg och form, vilket resulterade i målningar med ett friare och mindre exakt uttryck. En av pionjärerna inom 1600-talets nederländska blomsterstilleben var Ambrosius Bosschaert d.ä. (1573-1621) som visas i Waldemarsuddes utställning Det blommande – Konst & botanik tillsammans med bland andra den framstående holländska stillebenmålaren Rachel Ruysch (1664-1750), som utnämndes till hovmålare i Düsseldorf. Utöver äldre blomsterstilleben från 1600-, 1700- och 1800-talet visas i utställningen också samtida stilleben, som t ex Roland Perssons (f. 1963) verk Days Like These Were Not Meant To Last (2018) i silikon. Allmänna visningar av utställningen ges tisdag-fredag samt söndag kl.14.00. Bildtexter: Ambrosius Bosschaert d.ä., Blomsterstycke, 1617. Foto: Jens Mohr, Hallwyllska museet Rachel Ruysch, Blomsterstycke, odaterad. Foto: Jens Mohr, Hallwyllska museet Roland Persson, Days Like These Were Not Meant To Last, 2018. Foto: Sofia Olander

Trädgårdsdagar Helgen den 23-24 maj öppnar Prins Eugens Waldemarsudde upp växthus och trädgårdsmästeri för allmänheten. Detta är ett tillfälle att se hur vi odlar och sköter de växter som förgyller trädgården och museets interiör. Passa även på att träffa vår kunniga trädgårdspersonal som ger råd och tips om växter och trädgårdsskötsel. Vi ger under helgen visningar av växthus och odlingar samt säljer bl.a. sticklingar, plantor, rabarber och andra trädgårdsartiklar. Program lördag och söndag: Kl. 13.00 Visning för barn och familj följt av friluftsmåleri (110 kr/barn. 170kr/vuxen) Kl. 13.30 Visning av växthus och trädgårdsmästeri med trädgårdsmästare Marina Rydberg (gratis) Café Ektorpet håller öppet med servering av mat, kaffe och bakverk. Välkomna till en härlig dag i parken!

Smörbollar på Waldemarsudde! Vi är så tacksamma för att vi till vår utställning Det blommande – Konst & botanik har fått låna in denna fantastiska skulptur i form av en smörboll från Nationalmuseum i Stockholm. Kom hit och njut av det lilla mästerverket utfört i guld, nefrit, emalj och bergkristall (1908-1917) av Carl Fabergé (House of Fabergé). I utställningen finns också en pendang till Fabergés smörboll utförd i brons och tenn med en enorm precision av den samtida konstnären Karolina Hägg. Allmänna introduktioner till utställningen ges på tisdag-fredag samt söndag kl. 14.00. Bildtexter: Carl Fabergé, Smörboll, 1908-1917. Foto: Nationalmuseum Karolina Hägg, Smörboll, 2025. Foto: Simon Hovemyr

Smörbollar på Waldemarsudde! Vi är så tacksamma för att vi till vår utställning Det blommande – Konst & botanik har fått låna in denna fantastiska skulptur i form av en smörboll från Nationalmuseum i Stockholm. Kom hit och njut av det lilla mästerverket utfört i guld, nefrit, emalj och bergkristall (1908-1917) av Carl Fabergé (House of Fabergé). I utställningen finns också en pendang till Fabergés smörboll utförd i brons och tenn med en enorm precision av den samtida konstnären Karolina Hägg. Allmänna introduktioner till utställningen ges på tisdag-fredag samt söndag kl. 14.00. Bildtexter: Carl Fabergé, Smörboll, 1908-1917. Foto: Nationalmuseum Karolina Hägg, Smörboll, 2025. Foto: Simon Hovemyr

Föredrag: Prins Eugens kärlek till det blommande Tisdag 12 maj kl: 18.00 – 19.30 Prins Eugen var inte bara konstnär och samlare – han var också trädgårdsälskare och blomsterfantast. I detta föredrag får vi en fördjupad inblick i hur det blommande löpte som en röd tråd genom hela hans liv och skapande. Föredrag med arkivarie Anna Meister och trädgårdsmästare Marina Rydberg. Föredraget inleds med en introduktion i trädgården. Samling utanför museientrén. Pris: 250 kr. Läs mer och boka biljetter via länken i vår profil. #prinseugenswaldemarsudde #waldemarsudde #detblommandekonstochbotanik #utställning

Kontakter