Bättre matematikresultat med räkna-garanti och kollegialt lärande

Med en återkommande måluppfyllelse på runt 60 procent på de nationella matematikproven i årskurs tre var Juringe Skolas rektor Eva-­Lena Ring allt annat än nöjd. Hon bestämde sig för att ta reda på vad som var orsaken till de låga resultaten och få till en förändring.

– Inför läsåret 13/14 arbetade vi fram en ambitiös plan för hur matematikresultaten skulle kunna förbättras.

Men när proven var rättade och resultaten sammanställdes blev vi besvikna för trots systematiskt arbete och goda ambitioner hade vi inte nått någonstans, berättar Eva­-Lena Ring.

Hon insåg då att det var dags för ett ännu större omtag och de var tvungna att våga tänka nytt och annorlunda på riktigt.

– Resultaten var ju undermåliga, så oavsett hur vi själva tänkte och kände så var det ju något vi var tvungna att förändra med vårt sätt att arbeta. Systematiken är självklart viktig men det handlar om att göra rätt saker på ett systematiskt sätt och inte göra mer av samma saker, berättar hon.

Hon intervjuade lärarna, inventerade allas kompetenser och inför höstterminen 2014 satte hon samman en ny grupp ämnesansvariga i matematik som fick i uppdrag att höja elevernas måluppfyllelse.

– Till en början var inte alla helt nöjda men om jag måste välja så är det faktiskt viktigare att eleverna lyckas än att alla lärare får fortsätta att arbeta på precis samma sätt som de alltid har gjort, säger Eva-­Lena Ring.

Tiden därefter följdes av en rad förändringar. Hon beskriver hur skolan tog till sig Pysslingen Skolors Läsa-­skriva-­räkna-garanti och anpassade räknedelen utifrån skolans verklighet.

– Vi skapade vårt eget årshjul där vi, ut­ över de delar som finns med i den övergripande räknegarantin, la till ytterligare screeningar som vi tyckte passade hos oss. Det handlade om fler diagnoser och korta avstämningar så att vi snabbt hittar de barnen som behöver extra hjälp, berättar Eva­-Lena Ring.

Hon förstod också att hon behövde skapa bättre förutsättningar för likvärdighet och kollegialt lärande.

– Numera är delar av det kollegiala lärandet schemalagt i form av möten för de ämnesansvariga. Vi har också auskulterat hos varandra för att förstå varför en elevgrupp fungerar på ett sätt med en lärare och på ett annat sätt med en annan lärare, berättar hon.

I samband med detta enades gruppen med ämnesansvariga också om att använda ett och samma läromedel i matematik samt att i så stor utsträckning som möjligt samverka kring ämnesplaneringar, läxor, inköp, rättningar av prov med mera. Något som regelbundet utvärderas av ämnesgrupperna.

På Juringe Skola finns både för­- och grundskola. Det nya arbetssättet kring matematik flytttades ner även till förskolan.

– Vi försöker att arbeta så integrerat så möjligt mellan förskolan och grundskolan. De äldre förskolebarnen möter ofta grundskolans lärare och elever, och vi har ofta gemensamma projekt och temaarbeten.

Trots att förskolan är relativt ny så menar Eva­-Lena Ring att man kan märka på de barn som gått där att de fått med sig en en röd tråd upp till grundskolan. Barnen vet vad som förväntas av dem när de börjar skolan. Vi ser också att de har ett bra ordförråd och att de använder rätt begrepp. Exempelvis används inte ”fyrkant” utan det heter kvadrat eller rektangel.

Vid de nationella proven i våras nådde eleverna i årskurs tre en måluppfyllelse på 95 procent. Eva-­Lena Ring är stolt och glad över vad medarbetarna på skolan åstadkommit tillsammans.

– När vi påbörjade den här resan var det mycket som spretade och vi hade inte en gemensam syn på matematikämnet eller bedömningen av eleverna. Nu är vi mer samspelta och har en samsyn. Vi börjar till exempel varje läsår med att tillsammans sätta målen för vår verksamhet. Då är alla medarbetare med för alla behöver känna delaktighet och varje yrkeskategori är en viktig pusselbit för att vi ska lyckas med vår skolutveckling, avslutar Eva-Lena Ring.

Denna text finns också publicerad i Pysslingen Skolors kvalitetsrapport för 2014/15.