Skip to main content

Tummen upp för Lännersta Skolas värdegrundsarbete

Nyhet   •   Maj 13, 2016 15:04 CEST

På Lännersta Skola i Nacka belönas gott uppförande med tummen upp från lärarna. Det ska vara lätt, märkas och kännas bra att göra rätt, och alla ska få den hjälp de behöver för att nå dit. Så kan man sammanfatta den metod för värdegrundsarbete som skolan arbetar med sedan i höstas.

Arbetssättet heter School Wide Positive Behavior Support, SWBPS, och grundar sig i den beteendevetenskapliga forskning kring hur man skapar och förstärker positiva beteenden så att det återkommer.

- Tänket går ut på att alla elever följer regler om de kan. Det ska vara lätt och kännas bra att göra rätt samt att vi tar för givet att du som elev kommer göra rätt när du har lärt dig. I den konkreta skolvardagen belönas positiva beteenden med en tumme upp från någon vuxen, säger Malin Bruhn som är skolpsykolog på Lännersta Skola och som har tagit initiativ till arbetet.

Skolans rektor, Linda Barneaud, tycker att man redan kan se tydliga effekter av arbetssättet, inte minst genom att fokus i kommunikationen nu i högre utsträckning ligger på det som är positivt snarare än det man inte får göra.

- Vi har barnets eget värde i fokus och genom att bygga upp barnens syn och tro på sig själva så klarar de mycket lättare det som är svårt. Ofta uppmärksammar man barnen vid fel tillfälle - som när de redan brutit mot någon regel. För att samtal om det som inte fungerar ska ge något bra, och inte bara riskera att eleven känner sig kränkt eller missförstådd, krävs en god relation innan där eleverna vet att de vuxna på skolan vill dem väl, säger Linda Barneaud.

En viktig del i förberedelsearbetet gick ut på att pedagoger tillsammans med elevrådet enades om vilka regler och förväntningar som skulle gälla på skolan.

- Tidigare kunde det vara lite otydligt vilka regler som gällde och utöver de formella reglerna fanns det dessutom informella regler som skapade förvirring bland barn och vuxna. En tydlighet kring förväntningar och en uttalad gemensam barnsyn är viktiga delar i detta arbete, berättar Linda Barneaud.

Rent praktiskt fungerar det så att alla eleverna får öva på förväntningarna i början av läsåret. Man övar hur man går in i klassrummet och blir “jobbklar”, hur man räcker upp handen, hur man hänger sina kläder i korridoren, hur man gör i matsalen och så vidare. När man sedan gör som man övat så firas detta med hjälp av en upptumme. De vuxna räknar hur många tummar de delar ut varje dag. Dessa förvandlas till pärlor i ett glasrör i matsalen. Vid vissa givna nivåer omvandlas pärlorna till små belöningar som kommer hela skolan till del - exempelvis disco på skolgården på rasten, valfri lek i klassrummen, eller att det blir elevvald mat på fredagen.

- Det fiffiga är att pedagogernas positiva beteende räknas i lika stor utsträckning som barnens och de påminns om att hålla ett positivt fokus, säger Malin Bruhn.

Hon är tydlig med att tummarna i sig inte är det viktiga i sammanhanget utan att dessa skulle kunna bytas ut mot något annat. Den ersätter heller inte andra sätt att uppmuntra utan kompletterar dem.

- Tummen blir en bärare av relationer och en gripbar metod för att fånga tänket. Det viktiga är systematiken i den positiva uppmärksamheten. Att man tydligt definierat vad man ska göra istället för vad man inte ska göra och att detta aktivt tränas in. Barn som inte kan simma lär vi att simma, barn som inte kan läsa lär vi att läsa, så då är det klart att vi ska lära barn som inte kan starta en lektion snabbt hur man gör det. Tummarna ger oss vuxna tydlig feedback på hur positiva vi har varit under dagen och barnen får ett språk för att berätta om de känner sig osedda, säger hon.

Enligt Linda Barneaud tycker också många av skolans lärare att tankesättet gjort det lättare för dem att fokusera på det positiva i varje barn.

- Vi kommer alltid ha barn som inte alltid klarar av att leva upp till förväntningarna i alla situationer. Då är det upp till oss vuxna att hitta deras styrkor i de situationer där det fungerar och ibland även skapa situationer där vi vet att de kan lyckas så att de kan få tummen upp där, säger hon. Och att vi underlättar för barnen i de situationer vi på förhand vet kommer att vara en för stor utmaning för dem.

Även om arbetssättet inleddes inför höstterminen 2015 så har förberedelsearbetet pågått sedan våren 2014.

- Då hade vi ett uppstartsmöte tillsammans med alla medarbetare på skolan där jag och Linda berättade vad arbetet gick ut på och alla medarbetare fick ta ställning, berättar Malin Bruhn.

Den långa förberedelseprocessen, förklarar hon, är oerhört viktig för att arbetssättet ska vara väl förankrat hos pedagogerna.

- Det krävs en lång implementeringsperiod för att den här typen av arbete ska fungera. Vissa skolor i andra kulturer har gjort det snabbare men i Sverige måste man ha alla pedagoger med sig för att det ska fungera. Det svåra är att få till systematiken i detta och att göra det på ett sätt som passar den enskilda skolan. Eftersom alla skolor ser olika ut och arbetar på olika sätt är det svårt att ta en skolas program och kopiera in i en annan skolas verksamhet.

Både Malin Bruhn och Linda Barneaud lyfter fram hur viktigt det är att alla barn och elever ska känna sig stärkta och sedda.

- De flesta elever är ganska medvetna om sina tillkortakommanden. Det viktiga är att de tar emot hjälp och de gör det i ett klimat som är icke-dömande. Man gör skillnad på rätt och fel, men man dömer inte individiden. Alla är olika - några har lätt för vissa saker, andra för andra saker. Vissa kan matematik, andra fotboll, några är bra på att lyssna, några är bra på att jobba fokuserat. Det är inte konstigare än så - och alla kan lära sig om de får träna, säger Linda Barneaud.

Malin Bruhn tror också på sikt att man kommer att behöva justera systemet så att det blir svårare att få tummar eller att vi fokuserar på vissa övningsområden. Det är ett evigt arbete i att utvärdera och göra om.

- Det som kan vara en utmaning för många barn idag, kommer senare vara lätt för de flesta så då kommer nivån att behöva höjas och vår plan är att elevinflytandet ska vara starkare i framtiden. Exempelvis att alla elever är med och utvärderar de förväntningar man tagit fram och ger förslag på nya. De är redan med och tar fram belöningarna, avslutar Malin Bruhn. 

Kommentarer (1)

    Hej! Har ni ngåra bilder på systemet ni använder er av?

    - Annika - 2016-05-13 16:00 CEST

Lägg till kommentar

Kommentera

By submitting the comment you agree that your personal data will be processed according to Mynewsdesk's <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/about/terms-and-conditions/privacy_policy">Privacy Policy</a>.