Olika karriärvägar

Nu är remisstiden slut. Karriärutredningens betänkande Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29) har nu förhoppningsvis fått stort stöd och många kvalificerade synpunkter från remissinstanserna. Sedan återstår det politisk verkstad. På regeringens hemsida preciseras syftet med utredningen så här:

”För att främja återväxten och för att universitet och högskolor ska kunna rekrytera och behålla framstående unga forskare i Sverige behövs bra villkor under utbildning på forskarnivå och tydliga karriärvägar efter doktorsexamen.”

Med en sådan skrivning blir det svårt att backa från utredningens förslag. Väl medveten om att en utredning inte har möjlighet att komma med ofinansierade förslag, kan man dock fråga sig om den föreslagna omfördelningen av resurser är tillräcklig för att åstadkomma en rejäl förändring, särskilt beträffande det humanvetenskapliga forskningsområdet.

De förslag som utredningen lägger är redan väl förankrade och sedan länge efterfrågade i forskarsamhället inte minst bland de yngre. Sveriges unga akademi har varit pådrivande. Men behoven ser olika ut på olika håll. På sidan 162 i utredningens betänkande ställs den samtidshistoriska utvecklingen i blixtbelysning: ”Tillväxten inom forskningsfinansieringen har främst skett inom områden med små grundutbildningsvolymer, och underlaget för att inrätta anställningar med både utbildning och forskning är begränsat.” Sedan beskrivs hur en flora av anställningar tillkommit för att hantera anställningar med externa medel. Denna uppkomna situation leder till att karriärvägarna ser mycket olika ut inom olika vetenskaps/fakultetsområden.

När Ragnar Söderbergs stiftelse på senaste tid arbetat med att utforma sina utlysningar för yngre forskare inom våra fält (medicin, ekonomi, rättsvetenskap) har vi märkt att villkoren och omständigheterna ser helt olika ut för forskarna. Jag menar att utredningen nog inte fullt ut beaktat de stora skillnader som råder mellan olika vetenskapsområden och olika sorters lärosäten, när man lagt sina förslag.

På sidan 164 i betänkandet konstateras att när – främst inom de laborativa vetenskaperna – karriärtjänster inrättats vid lärosätena, har man inte kompletterat dem med nödvändiga kringresurser – ”startpaket”. Här litas till att externa finansiärer ska täcka upp med det som är helt avgörande för att de laborativa forskarna ska komma upp på banan. Ragnar Söderbergs stiftelse planerar därför i samarbete med Lunds universitets juridiska fakultet pilotprojekt år 2016/2017 med externfinansierade biträdande lektorat, där det just ingår möjlighet att ansöka om medel för kringresurser.

Förhoppningsvis kommer fler nya initiativ upp i kölvattnet av utredningens förslag, och inte minst väntar vi oss kreativa lösningar i den forskningspolitiska propositionen.

Kjell Blückert