Ragnar Söderbergforskare i medicin 2018

Ragnar Söderbergs stiftelse beviljar i år anslag om 24 miljoner kronor till tre framstående unga forskare i medicin.

Efter en noggrann peer review-process med några av landets främsta forskare som sakkunniga har tre unga forskare i medicin idag beviljats anslag. Huvudkriterier vid bedömningen är vetenskaplig kvalitet, forskarens kompetens samt potential att självständigt och framgångsrikt driva ett forskningsprojekt och bli en engagerad forskningsledare. Totalt har över 40 forskare beviljats inom ramarna för utlysningen.

Ragnar Söderbergforskare i medicin 2018 är:

Muhammad Ashgar, Karolinska Institutet

I detta forskningsprojekt undersöks i vilken utsträckning infektionssjukdomar påverkar cellers åldrande hos mänskliga celler. Syftet är också att undersöka huruvida det finns en långsiktig, dold negativ effekt av återkommande och/eller kroniska asymptomatiska infektioner på cellers åldrande, med fokus på immunsystemet.

Vår arvsmassa består av DNA som ligger packat i kromosomer i alla celler i vår kropp. När celler delar sig kopieras arvsmassan men för varje celldelningslits ändarna på DNA-trådarna. De så kallade telomererna förkortas vilket leder till att vi åldras. Vi vet inte om upprepade, eller kroniska, infektioner påverkar cellers åldrande hos människor.

Forskningsprojektet i korthet:

För att bekräfta att infektion direkt påverkar cellens åldrande analyseras blodprov från en experimentell studie. För att undersöka effekten av upprepade eller persistenta asymtomatiska malariainfektioner på cellers åldrande studeras 3000 blodprover från 1200 individer i en unik kohort från Tanzania. Om denna epidemiologiska studie är positiv är den ett bidrag till den fortsatta forskningen för att kunna eliminera malaria.

Slutligen görs en djupgående cellulär analys för att se hur olika infektionssjukdomar påverkar cellernas åldrande. Denna kunskap är viktig för att kunna utveckla strategier som kan förhindra de negativa effekterna av infektionssjukdomar på åldrandet.

Charlotta Böiers, Lunds universitet

Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste cancersjukdomen hos barn. I jämförelse drabbas få vuxna och förekomsten är således högst under barndomen, till skillnad från akut myeloisk leukemi som ökar med åldern. De senaste årtiondena har det skett en avsevärd förbättring i prognosen för drabbade barn men vissa högriskgrupper har tyvärr fortfarande dålig prognos. I denna grupp ingår bland annat barn som drabbas av leukemi som spädbarn, vilka ofta har en mutation i genen som kallas MLL.

En obesvarad fråga inom cancer är i vilken cell sjukdomen startar. Akut lymfatisk leukemi hos barn ger unika möjligheter att studera detta då den mutation som kommer först ofta är känd och i flera fall har visat sig uppkomma redan under fosterlivet. Jag vill förstå i vilken cell spädbarns leukemi börjar med fokus på genen MLL-AF4, som orsakar cirka hälften av alla fall av spädbarnsinsjuknande med ett aggressivt förlopp. Den ger i princip bara upphov till B-cells akut lymfatisk leukemi, mutationen uppstår under fosterlivet och leukemi bryter ut efter bara en kort tid.

Forskningsprojektet ska utröna hur mutationen påverkar annars normala celler biologiskt och molekylärt. Det senare kan hjälpa oss att förstå vilka gener som förändras av MLL-AF4 och hur vi ska kunna motverka dessa förändringar. Denna kunskap är viktig för att vi ska kunna förbättra behandlingen för dessa spädbarn som fortfarande har mycket dålig prognos.

Armin Lak, Karolinska Institutet

Vi fattar beslut av olika slag, och vi strävar ständigt efter att fatta bra beslut. Hur ändrar vi oss när vi fattar olika beslut? Och hur lär vi oss att fatta bättre beslut? Forskningsprojektet vill svara på dessa grundläggande frågor på de enskilda hjärncellernas nivå och de vägar som de använder för att kommunicera.

Armin Lak kommer att använda ett särskilt framtaget beteendetest på möss. Under testet registreras nervcellernas elektriska aktivitet i den främre delen av hjärnan, en kritisk nod för beslutsfattande, och i dopaminproducerande celler, som är kända för att vara viktiga för inlärning. Sedan undersöks förhållandet mellan cellaktivitet, val och inlärning.

Forskningen kommer att kunna avslöja de cellulära grunderna för inlärning och beslutsfattande; kognitiva funktioner är påverkade i olika psykiatriska störningar, såsom vid depression. Genom att förstå den cellulära grunden för beslutsfattande kan vi belysa varför och hur hjärnan är förändrad i psykiatriska störningar.

Läs mer om sakkunnigprocessen här

Se samtliga Ragnar Söderbergforskare i medicin här