En bättre väg för fiskar

Den svagsimmande stensimpan och den tjockskaliga målarmusslan har stått i fokus när Ramboll hjälpt Nyköpings kommun ta fram förslag på hur den nya dammanläggningen i Sibro ska utformas.

Det lilla dämmet vid Sibro används av Nyköpings kommun för att reglera vattenflödet mellan Båven och Lidsjön. Båven är Södermanlands största sjö och förser invånarna i orterna kring sjön med dricksvatten. Dessutom finns många lantbrukare, markägare och sommarstugeägare som påverkas av de stora skillnader i vattennivåer som uppstår beroende på om dämmet är stängt eller öppet. Nyköpings kommun är angelägna att hitta en lösning som både fungerar för markägarna och skapar möjligheter för fiskar att vandra i bägge riktningar. När de förslag Ramboll tagit fram presenterades för allmänheten var intresset ovanligt stort.

Grundläggande i Rambolls arbete har varit att hitta en lösning för de fiskar som tidigare inte kunnat passera Sibro uppströms eller nedströms. Projektet har drivits i nära samarbete med kollegor i Odense som har stor erfarenhet av att ta bort vandringshinder och bygga fisk- och faunapassager.

– Fisk- och faunapassager finns i olika varianter. Tidigare har de ofta byggts vid sidan av men det är inte optimalt eftersom fiskar söker sig till strömmande vatten och kan få svårt att hitta dit. Det gäller särskilt fiskar som vandrar nedströms och riskerar fastna i dammarna. Därför har vi i detta projekt tagit fram en passage där allt vatten från Båven leds. Vid låga flöden rinner vattnet endast i en tre meter bred kanal medan det vid höga flöden kommer flöda vatten över hela bredden som är kring 30 meter, berättar Claes Becker.

Idag avgränsas dammen i Sibro av en betongvägg som ger en 2,5 meters höjdskillnad på vattennivåerna, men genom att riva ut betongväggen och skapa ett nytt överfall följt av en jämt fallande botten nedströms överfallet, med 2 procents lutning, kommer fiskarna att kunna passera Sibro både uppströms och nedströms.

– Med en sådan lösning gäller det att se till att det vid låga flöden blir tätt så att vattnet inte rinner ner i marken och vattenflödet torkar ut. Det löser man genom att grunda med vattentät lera och erosionsmaterial som sten och grus. Det gör dessutom att musslorna trivs, säger Claes Becker.

Det är nämligen inte bara fiskarna som gynnas av fungerande passager. Från Lidsjön rinner vattnet vidare ut i Nyköpingsån. Här lever den tjockskaliga målarmusslan, en sällsynt musselart som vandrar genom att fästa sig på stensimpans gälar och sedan släppa taget. Att skapa fungerande passager för stensimpan gör det också lättare för musslorna att spridas vidare i Nyköpingsån. Eftersom stensimpan är svagsimmande och simmar dåligt i strömmande vatten har man utgått från den när man räknat på vattenhastigheterna i passagen. Passar flödet för stensimpan bör det även fungera för fiskar med bättre simegenskaper.

Förutom att vattennivåerna engagerar de boende kring sjön finns det djurarter som är beroende av stabila vattennivåer.

– I området finns till exempel storlom som är känslig för vattennivåskillnader när den häckar. Den lägger ägg någon decimeter över vattenytan och om vattennivån blir för hög dränks boet och blir den för låg kan lommen få svårt att ta sig tillbaka till boet.