Forskningskrönika med Alexandru Panican: Väljer unga fel?

Väljer unga fel?

Matchningen på arbetsmarknaden hänger samman med elevernas gymnasieval flera år före arbetslivet. Resultatet av elevernas gymnasieval blir ofta att de kommer ut på en arbetsmarknad som kräver andra kunskaper än dem de sökt. Ungdomsarbetslösheten fortsätter därför att vara hög, samtidigt som företag inte hittar sökande med rätt kompetens.

I rapporten ”Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet” undersöks högstadieelevers inställning till sina stundande utbildningsval. Materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med ungdomar i fyra skånska kommuner. Alla med olika skolresultat och skilda socio-ekonomiska förhållanden.

Att ha möjlighet att välja gymnasium upplevs av eleverna som positivt och anses göra det möjligt att bestämma sig för den skola som matchar egna önskemål bäst. Tidigare forskningsresultat som problematiserar valfrihet överensstämmer här inte med elevernas egna reflektioner. Äldre syskon och kompisar, oftast klasskamrater, har stort inflytande under valet. Lärare, klassmentorer samt studie- och yrkesvägledare anses däremot ha en marginell betydelse under valprocessen.

Mest uppseendeväckande är att eleverna beskriver de teoretiska programmen i ytterlighetstermer i förhållande till yrkesutbildningar. Yrkes- och lärlingsutbildningar anses helt enkelt mindre värda. Inte för att de inte skulle rusta eleverna med kompetens nog för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ­– utan för att man även måste välja ”rätt” utbildning. Hit hör enligt eleverna inte yrkes- och lärlingsutbildningar. En syn som förvånande nog uttrycks även av yrkesinriktade elever i studien.

Eleverna är inte heller intresserade av kopplingen mellan vald utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden. En majoritet av de som intervjuats menar att de inte har fått någon information om yrkesutgång eller utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden. Däremot anser en majoritet av de intervjuade att den framtida inkomsten, som förväntas bli hög, är mycket viktig. Vidare är den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara ”rolig”. Detta oavsett om det skulle visa sig att utbildningen inte leder till ett jobb.

Bedömt utifrån svaren som åsidosätter reflektioner om den förvärvade gymnasiala kompetensens relevans för arbetslivet och deras ointresse att tänka om och välja annorlunda ifall utbildningen visar sig inte gynna den egna etableringen i kombination med den omtalade matchningsproblematiken på den svenska arbetsmarknaden så borde svarat vara: ja, unga väljer fel. Detta bör vara föremål för stort samhälleligt intresse och vidare debatt. Om den ungdomsarbetslöshet som utgör ett stort samhällsproblem är grundad på val i tidiga år, borde vilka premisser dessa val vilar på intressera oss alla. Samhälle som föräldrar.