Ny rapport om yrkesutbildningens irrvägar

Det svenska yrkesutbildningssystemet är fyllt av otydligheter enligt ny forskning. De elever som i vår står inför utbildningsval måste därför ta sig igenom ett system med flera irrvägar. Samtidigt har regeringen utsett 2016 till yrkesutbildningens år. Det skapar förväntan på åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen enligt Nils Karlson, docent och vd på forskningsinstitutet Ratio.

I dag lanseras forskningsrapporten Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys av svensk yrkesutbildning av Nils Karlson och Filippa Ronquist. Såväl politiker och arbetsmarknadens parter, som OECD och Världsbanken, uppmärksammar stora brister i svensk kompetensförsörjning. Trots detta är yrkesutbildningssystemets reformer relativt ostuderade. Finansierade av Europeiska Sociala Fonden har forskningsinstitutet Ratio gjort en systemanalys av svensk yrkesutbildning. I analysen ingår formell, icke-formell och informell utbildning, i offentlig och privat regi.

Slutsatsen är att svensk yrkesutbildning utmärks av en rad irrvägar. Yrkesutbildningssystemet lider av kortsiktighet, översiktsproblem, återvändsgränder och brist på tydlig progression. Något som försvårar individers yrkesval – i ungdomen och livslångt.

Som exempel ger gymnasiets yrkesprogram inte de förkunskaper som krävs för att senare gå en yrkeshögskoleutbildning. Istället behövs kunskaper från mer teoretiska program. Enligt Nils Karlson, docent och vd på Ratio, saknar de många utbildningsformerna struktur. Det gäller såväl den offentligt finansierade och reglerade delen, som systemet i sin helhet.

- Om man till exempel vill utbilda sig till CAD-tekniker kan man göra detta på högskolan, på yrkeshögskolan eller via arbetsmarknadsutbildning. Den som går teknikprogrammet på gymnasiet kan även läsa in vissa av de kurser som krävs av en CAD-tekniker redan på gymnasienivå. Därutöver finns en mängd olika privata, avgiftsbelagda CAD-kurser. Sannolikt erbjuds även likartade kurser, med helt andra villkor för den som vill studera, till exempel arbetsmarknadsutbildning. Hur dessa utbildningar ska kunna jämföras och värderas av elever och arbetsgivare är oklart eller omöjligt.

Denna brist på överblick och progression avskräcker elever från att välja yrkesutbildningar. Det bidrar även till att försvåra senare yrkesval och fortsatt yrkeskarriär. Särskilt allvarligt är även yrkesutbildningarnas otillräckliga arbetslivsanknytning. Inslagen av praktik är ofta väsentligt färre än föreskrivet, och kan till och med saknas helt. Engagemanget från arbetslivet är bristande och det finns en motsträvighet från skolvärlden när det gäller samverkan.

Enligt författarna kan yrkeskompetens inte enbart inhämtas genom teoretiska studier, utan förutsätter en rad praktiska färdigheter och ett gott omdöme. Det förvärvas i huvudsak genom arbetsplatsförlagt lärande.

- Det är hög tid för politiker, utbildningsanordnare och arbetsgivare att gemensamt stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet. Det är en förutsättning för förbättrad matchning och omställning på arbetsmarknaden, men också för livslångt lärande och integration. Och i förlängningen förbättrad kompetensförsörjning, för både offentlig och privat sektor i Sverige avslutar Nils Karlson.

Faktaruta

I dag lanseras rapporten Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys av svensk yrkesutbildning av Nils Karlson (docent) och Filippa Ronquist (forskningsassistent). Skriften ingår i forskningsprojektet Yrke, kvalifikation, rörlighet och finansieras av Europeiska Sociala Fonden, tillsammans med Almega, EIO, Livsmedelsföretagen, Sveriges Byggindustrier, Svensk Handel, TMF, Visita och VVS Företagen. Projektets syfte är att ur ett svenskt företagsperspektiv bidra till att utveckla branschöverskridande metoder och bedömningskriterier för praktisk yrkeskompetens. Metoder och kriterier av detta slag saknas i dag, vilket skapar betydande svårigheter för kompetensutveckling, omställning, rörlighet, jämställdhet och matchning på svensk arbetsmarknad.

Rapporten kan laddas ned här

Nils Karlson skriver även om rapporten i Svenska dagbladet