Prao kan hjälpa unga till arbete

Trots att det tar allt längre tid för unga att komma in på arbetsmarknaden visar en ny rapport från näringslivets forskningsinstitut Ratio att antalet praodagar de senaste åren minskat drastiskt. Det är olyckligt, inte minst för dem som redan har problem att ta sig in på arbetsmarknaden, hävdar arbetsmarknadsforskaren Henrik Malm Lindberg.

I morgon torsdag presenteras forskningrapporten Praon i grundskolan– ett outnyttjat redskap. Studien är genomförd av Henrik Malm Lindberg, arbetsmarknadsforskare, och Sofia Herrström, forskningsassistent, Ratio. Syftet är att undersöka praon i grundskolan. Utgångspunkten är att de praktiska momentens betydelse för att utveckla kompetens har varit satt på undantag i Sverige. Fokus har snarare legat på teoretisk kunskap och att så många som möjligt ska kunna uppnå höga formella kvalifikationer i form av utbildningsmeriter och examina.

Studien visar att skolorna skurit ned på praon och alltmer tenderar att använda sig av andra moment i sin arbetslivsorientering. Praons omfattning har kontinuerligt minskat sedan obligatoriet avskaffades vid mitten av 1990-talet. Omfattningen, räknat i antal veckor, har reducerats kraftigt från de 6-10 veckor 1980 till ungefär 9 dagar för kommunala skolor och 7 dagar för friskolor. Värt att notera är också att mer än en av tio skolor inte har någon traditionell arbetsplatsförlagd prao alls.

Svårighet att ordna praoplatser och oro för att skolan tvingas ansvara för elevernas säkerhet på arbetsplatserna är några faktorer som lett till minskad prao. Innehållet i praon har blivit mer inriktat på teman, skolförlagda verksamheter och mindre på praktik eller arbetsplatsförlagda aktiviteter. Resultatet är att eleverna får färre kontakter med arbetslivet och inte får den fasta anknytning till arbetsplatser som den mer reglerade praon gav.

Praon fyller en viktig funktion i grundskolan och kan underlätta elevernas gymnasieval. Genom att ge eleverna inblick i och erfarenhet från praktiska arbeten torde attraktiviteten för yrkesutbildningarna öka. Ett konkret problem som praon möter är att rigida tolkningar av arbetsmiljöregler begränsar antalet praoplatser.

-Svensk skola har under alltför lång tid haft en tonvikt på teoretiska kunskaper som lärs ut i skolmiljö medan praktisk kunskap varit av underordnad betydelse. Forskning visar att arbetsplatsförlagda moment, såsom prao, är ett viktigt stöd för att unga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Praktiska inslag ger kunskaper, förmågor och färdigheter som inte kan förvärvas på annat sätt. Eleven får information om yrkeslivet och skapar viktiga kontakter med arbetsgivare. I en tid när en hel generation kommer i kontakt med arbetslivet först efter 20 års ålder är praon viktigare än, avslutar Henrik Malm Lindberg