«Holism och reduktionism» av Jayanti Chotai

«Vi lever idag i ett kunskapssamhälle. Vi besitter eller har lätt tillgång till en massa kunskap om allt möjligt. Men det kan vara på sin plats att påminna oss om att all denna kunskap trots allt är oerhört liten jämfört med vad vi inte vet om universum, om naturen och om livet».

Utdrag ur boken «Holism och reduktionism – En populärvetenskaplig resa genom naturvetenskap och psykiatri» av Jayanti Chotai.

- Under arbetet med boken trodde jag tidvis att jag höll på med självklarheter. Men samtidigt har jag själv upptäckt så många nya och fascinerande saker genom att läsa populärvetenskaplig litteratur, att jag blev tilltagande övertygad om att jag skulle skriva så bra som möjligt, även om det innefattade självklarheter, utan att tänka på vad läsaren skulle komma att tycka.

Det säger Jayanti Chotai, författare till det rykande färska populärvetenskapliga alstret «Holism och reduktionism» - en bok som tar läsaren med på en vindlande resa genom vetenskapsteori, genetik, fysik, biologi, psykiatri och neurovetenskap. Målet är att ur ett naturvetenskapligt perspektiv förstå de filosofiska betraktelsesätten holism och reduktionism, och att sedan applicera dem på naturvetenskapen.

Jayanti Chotai är professor i psykiatri, docent i matematisk och genetisk statistik vid Umeå universitet samt överläkare i psykiatri vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han har två doktorsavhandlingar och otaliga vetenskapliga artiklar i bagaget, men «Holism och reduktionism» är hans första populärvetenskapliga verk.

- Jag har genom åren läst populärvetenskapliga böcker av vetenskapspersoner som i övrigt har gjort viktiga och kreativa vetenskapliga bidrag. Dessa böcker har jag njutit väldigt mycket av. Jag tror att det börjar bli allt vanligare för vetenskapspersoner att skriva böcker för att sprida sina modeller och resultat till allmänheten. Att skriva en bok är dessutom väldigt givande för en själv, säger han.

När Jayanti Chotai får chansen att beskriva sin bok låter det såhär:

- När man håller på att studera egenskaper hos en enhet, eller ett system, såsom en molekyl, en gen, en cell, ett organ, en individ eller en familj, kan man studera enhetens egenskaper genom att studera den som en intakt helhet. På individnivån kan man således studera individens beteenden som en hel person och dennes samspel med miljön. I familjeterapi arbetar man ofta med systemterapi genom att betrakta familjen som en helhet. Det kallas för helhetssyn eller holism. Motiveringen för detta arbetssätt är det urgamla talesättet att helheten är mer än summan av delarna: att det hos helheten träder fram nya egenskaper som bara kan förstås inom den referensram som utgörs av helhetens nivå. Om man däremot studerar olika komponenter av systemet var för sig kallas det för reduktionism, eftersom man reducerar helheten till delar och studerar delarnas egenskaper.

I boken är en modell av extra stor vikt: den hierarkiska modellen. Särskilt viktig är den i de avsnitt där biologi står i fokus. En hierarki består av nivåer vars egenskaper är ett resultat av eller en förutsättning för varandra. Det viktiga, framhåller Chotai, är att påverkan sker åt båda håll mellan nivåerna i hierarkin.

- Exempelvis vet vi att kroppens biologiska funktioner påverkar individens funktioner på individnivån. Men lika viktigt är det att individens samspel med miljön påverkar individens biologiska funktioner. En annan viktig företeelse är att det på varje nivå framträder nya egenskaper som inte kan förstås eller förklaras med hjälp av de egenskaper som finns hos enheter på lägre nivåer i hierarkin, såväl som att det på varje nivå finns egenskaper som tidigare varit av stor vikt, men helt plötsligt tappat sin betydelse.

Varje kapitel i boken är fristående och behandlar olika aspekter av undersökningsområdet. Grundtankarna upprepas tillräckligt frekvent för att läsaren som väljer att hoppa i texten ändå ska kunna hänga med. Svårast tyckte Jayanti Chotai det var att begränsa sig, och att skriva så att en lekman skulle förstå. Mest stolt är han över slutsatserna han dragit inom genetiken och systembiologin.

- Kapitlet om genetik och kapitlet om systembiologi hoppas jag kommer att förmedla nya perspektiv som just nu är i utvecklingsfasen. Jag tycker också att det sista kapitlet om hjärnans aktivitet i vila, om kreativitet och om dess samband med psykiska störningar visar på en mycket spännande utveckling. 


Jag frågar Jayanti om skrivandeprocessen, och om hur han lagt upp arbetet med boken.

- Jag har utflugna barn samt en gemytlig och självständig sambo, så jag har kunnat skriva mycket som jag har velat. Jämfört med personer som är disciplinerade och har fasta rutiner drar min personlighet snarare åt det bohemiska hållet. Så jag har ibland skrivit på nätterna och andra gånger på dagarna. Förutom att undervisa och träffa patienter har jag utrymme för forskning och utveckling i mitt arbete, vilket har möjliggjort för mig att i viss mån integrera skrivandet med mitt jobb.

Jag frågar vidare om han har några förebilder, forskare eller författare, eller bådadera.

- Jag gillar de vetenskapspersoner som i sina böcker vågar ta upp tankar och perspektiv som inte bara ligger inom huvudströmmen. 
Det jag hela tiden är medveten om och fortlöpande upptäcker är att det finns så många begåvade och kreativa personer inom vetenskap. Att läsa om bra forskning kan ofta upplevas som att lyssna på ett vackert musikstycke. Man blir så glad av det.

Köp boken direkt på http://www.litenupplaga.se/1158

För recensionsexemplar skicka ett mejl till info@recito.se eller ring 033-340 13 30.