​Ungas livskvalitet god men inte jämlik

Unga i Västmanland har överlag en god livskvalitet. Men samtidigt finns det betydande skillnader mellan ungdomarna, exempelvis anger tjejer att de har klart sämre livskvalitet än killar. Det visar en ny rapport från Landstinget Västmanland om hälsorelaterad livskvalitet hos unga i årskurs 7 och 9.

Undersökningen visar exempelvis att 6 procent bland killar i årskurs 7 har relativt låg livskvalitet jämfört med 25 procent bland tjejer i årskurs 9.

- Framför allt ligger tjejer sämre till när det gäller kroppsuppfattning och har oftare negativa känslor. Inom dessa områden är skillnaden betydande mellan tjejer och killar, säger epidemiolog Fredrik Söderqvist.

I undersökningen, som omfattar 4 200 västmanländska elever i årskurs 7 och 9, mättes den hälsorelaterade livskvaliteten med en självskattningsskala om hur livet fungerar ur fysiska, sociala, psykiska och kognitiva avseenden samt ungdomarnas livssyn och kroppsuppfattning.

- Förutom kön är familjeform och socioekonomiska faktorer tydligt kopplade till livskvalitet. Till exempel har unga vars föräldrar står utanför arbetsmarknaden eller som skattar sin familjs ekonomi som dålig en lägre livskvalitet. Även olika typer av funktionsnedsättning och annan sexuell läggning än heterosexuell kan kopplas till lägre livskvalitet, säger folkhälsoplanerare Malin Udén.

Det område som får högst poäng är den sociala funktionen som handlar om hur de trivs bland sina skolkamrater och hur man har det med vänner. Lägst poäng får den kognitiva funktionen – hur ungdomarna klarar skolarbetet och om de har svårt att koncentrera sig.

Hälsorelaterad livskvalitet handlar om hur hälsotillståndet påverkar eller påverkas av hur vi fungerar på olika områden och i förlängningen våra möjligheter att leva det liv vi strävar efter.

Rapporten "Hälsa och livskvalitet bland unga i Västmanland" bifogas.

För mer information kontakta:

Fredrik Söderqvist, epidemiolog
021-17 46 70

Malin Udén, folkhälsoplanerare
021-17 45 99