33 värmländska mål – utmaningar och möjligheter

Värmlandsstrategin är en regional utvecklingsstrategi. Alla regioner i Sverige måste ha en sådan, men det är upp till regionerna att bestämma hur högt de lägger ribban. I Värmland engagerades en stor mängd människor i arbetet med den nya strategin, både privatpersoner och representanter för företag, organisationer och verksamheter.

Nytt var också att 33 mätbara mål kopplades till strategin. De spänner över många områden – från kortare restid till Oslo till lägre utsläpp av växthusgaser, från lägre arbetslöshet till fler invånare.

Men för att veta hur långt det är till att målen är uppfyllda måste vi i Värmland veta var vi står idag. Därför har Region Värmland tagit fram en rapport där nuläget redovisas mål för mål.

Somliga mål ser ut att vara ganska lätta att nå medan andra är betydligt större utmaningar.

Regionrådet Tomas Riste tar det första målet, att nettoinflyttningen till Värmland för åren 2013–2020 ska vara 5 000 personer, som exempel på ett mål som ser ut att vara nåbart om den nuvarande inflyttningstakten håller i sig.

– Det är viktigt för Värmlands tillväxt att folk flyttar hit. Och det är också ett tecken på tillväxt att folk väljer att flytta hit, säger han.

En annan viktig fråga för Värmlands tillväxt är att utveckla en levande landsbygd. Catarina Segersten Larsson lyfter fram mål 11, ”Andelen som vill vara företagare ska öka”, som ett exempel på det.

– För att behålla en levande landsbygd så behöver vi få en annan attityd till företagande. Det är små och medelstora företag, också inom servicenäringen, som skapar en levande landsbygd. Och levande landsbygd är en förutsättning för turism. Några stora konferensanläggningar räcker inte, säger Catarina Segersten Larsson.

Ett exempel på ett mål som är tuffare att nå är det sista av de 33: ”Alla hushåll och företag ska ha möjlighet till bredband om minst 100 Mbit/s.”

– Vi är beredda att satsa. Nu hoppas vi att staten också är det, säger Tomas Riste.

Ett annat mål som bedöms bjuda på utmaningar nummer 10: ”Antal nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet.” Hittills har Värmland legat under riksgenomsnittet när det gäller antalet nystartade företag per 1 000 invånare.

– Men vi kan se att Värmland ligger högt när det gäller företag som startas av personer med utländsk bakgrund. Vi måste koppla ihop öppenhet med företagande. Om vi tar vara på resurserna kan vi också få nyföretagandet att öka.

Underlaget till rapporten är med några få undantag offentlig statistik. Ett av undantagen är mål 9: ”Värmland ska vara mer känt för sina styrkeområden och det vi vill att dessa ska förknippas med.” Här har Region Värmland låtit genomföra en attitydundersökning för att ha siffror att jämföra med framöver. Någon utveckling går alltså inte att se, men undersökningen visar att av de åtta utpekade styrkeområdena är skogen som resurs det som mest förknippas med Värmland. I andra änden av skalan finns internationellt näringsliv. Få förknippar Värmland med det trots att det värmländska näringslivet i hög grad är internationellt.

Värmlandsstrategin gäller fram till och med år 2020 och den här rapporten ska fungera som ett av verktygen i arbetet med att förverkliga målen. Rapporten kommer att följas upp både halvvägs genom perioden och i slutet av den.

Kontakt

Regionråd Tomas Riste, 054-701 10 11

Regionråd Catarina Segersten Larsson, 054-701 10 12