Pressmeddelande -
Salut-satsningen gör Västerbotten mer hälsofrämjande
De som arbetar i mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård och öppen förskola i Västerbottens län arbetar mer hälsofrämjande än tidigare och samarbetar mer.
Förändringarna kan hänföras till Salut-satsningen, en insats för barn och föräldrar som drivs av Västerbottens läns landsting i samarbete med länets kommuner.
Det visar doktorand Kristina Edvardsson och medarbetare i en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health.
För att förbättra folkhälsan måste man arbeta både förebyggande och hälsofrämjande och beteendet förändras både hos dem som levererar och tar emot insatserna. Sådana förändringar uppnås sällan och få studier är gjorda på omfattande hälsosatsningar som engagerar flera olika personalgrupper och verksamheter i landsting och kommuner.
Det var också skälet till den studie av Salut som Kristina Edvardsson presenterar i artikeln. Fyra personalgrupper i 13 av länets kommuner följdes under 2009–2011. De fick själva skatta hur hälsofrämjande deras sätt att arbeta och samarbeta varit före och efter att satsningen inleddes.
Konkreta förbättringar
Resultaten visar att man arbetade mer hälsofrämjande inom alla verksamheter. Exempelvis tog barnmorskor i högre utsträckning upp frågor kring våld i nära relationer med gravida kvinnor och BVC-sjuksköterskor och tandhygienister frågade oftare föräldrar om olika levnadsvanor. Så kallad motiverande samtalsteknik blev vanligare och ett särskilt pappabesök infördes inom barnhälsovården. Till övriga resultatförbättringar hör ett mer hälsosamt utbud av fika inom öppen förskola och ett ökat samarbete mellan alla verksamheter.
All personal fick också vid två tillfällen under införandet beskriva vilka faktorer som hindrade eller underlättade arbetet. Det hinder som personalen upplevde som störst var bristen på tid och resurser. Å andra sidan underlättades arbetet av att de fick strukturerade hälsofrämjande program som var anpassade efter respektive verksamhet.
– Vi vet ännu inte om de förändrade arbetssätten hos personalen leder till att föräldrar och barn förändrar beteende. Det är mycket viktigt att studera och vi hoppas kunna göra sådana studier i framtiden. Inte förrän då kan vi uttala oss om en förbättrad folkhälsa, säger Kristina Edvardsson.
Studien som redovisas är den tredje av fyra och kommer att ingå i hennes avhandlingsarbete som förväntas bli klart under 2013.
För mer information, kontakta gärna Kristina Edvardsson
E-post: kristina.edvardsson@epiph.umu.se
