Stor patientgrupp riskerar bli utan behandling

Det som skrivs i Socialstyrelsens riktlinjer kommer att ha stor betydelse för de över en miljon människor med reumatisk sjukdom. Många av dem lever med svår smärta, svår trötthet, nedsatt funktionsförmåga, försämrad livskvalitet och ökad risk för allvarliga följdsjukdomar, med dödlighet som följd. Bra rehabilitering innebär att människor ges möjlighet att träna rätt, må bättre, få en ökad livskvalitet och en större arbetsförmåga.

De nationella riktlinjerna är i första hand tänkta att vara ett stöd vid prioriteringar och ge vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De ska fungera som ett beslutsstöd som utgår från vårdens ändliga resurser och hälsonytta grundat i evidens och beprövad erfarenhet. Vården är inte bunden att följa dessa riktlinjer, även om stora ansträngningar görs för högre följsamhet.

Ett förslag till reviderade riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar kommer att presenteras våren 2020. Men redan nu får Reumatikerförbundet signaler som oroar, att rehabilitering inte kommer att prioriteras på det sätt som vi anser är nödvändigt för våra medlemmar. Det innebär i så fall att en stor patientgrupp kan bli utan den behandling de så väl behöver, med sämre livskvalitet och ökad dödlighet som följd.

Det är särskilt oroande i tider när vi läser om regioner som stänger ned eller minskar utbudet av rehabiliteringsformer som många patienter håller högt, exempelvis träning i varmvattenbassäng, teamrehabilitering och träning i varmare länder, så kallad klimatvård. Regioner prioriterar rehabilitering och klimatvård olika och ibland inte alls. Ofta sägs anledningarna vara att man tror att biologiska läkemedel gjort att rehabilitering inte längre behövs, men det är fel.

Forskning bekräftar att dessa läkemedel fungerar bra för en tredjedel av alla med reumatisk sjukdom, hyggligt för en tredjedel och inte alls för en tredjedel. För att få en bättre funktionsförmåga och minska sjukdomsbesvären krävs även fysisk träning och rehabilitering, till exempel genom teamrehabilitering på sjukhus eller i varmt klimat.

En enkätundersökning som Reumatikerförbundet genomförde förra året visar att det finns ett stort glapp mellan utbud och efterfrågan, Reumatikerförbundets medlemmar vill ha betydligt mer rehabilitering än de får i dag. Drygt hälften, 57 procent, av de närmare 5 000 personer som slutförde enkäten hade inte fått någon rehabilitering alls de senaste 10 åren. En majoritet av dessa, 73 procent, sa att det hade velat ha rehabilitering. 57 procent av de som svarade tyckte inte heller att de fått tillräcklig information om vilka rehabiliteringsinsatser som finns. Av de som fått rehabilitering i någon form svarar cirka 65 procent att rehabiliteringen har haft stor effekt, cirka 80 procent uppger att de klarar vardagen bättre, 70 procent uppger att har mindre ont än tidigare och är mindre trötta.

Vi förväntar oss att rehabilitering ska inkluderas och prioriteras i de reviderade riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Det är ett sätt att säkra förekomsten av olika slags rehabilitering, också i tider när landstingen vill spara pengar. Allt för att underlätta för vården att göra rätt val till nytta för patienten och åstadkomma en likvärdig rehabilitering oavsett var man bor i landet.

Lotta Håkansson

ordförande Reumatikerförbundet

Läs debattartikeln på Dagens Samhälles sida.