Många hbtq-personer har lågt förtroende för samhällets stödinstanser

Idag arrangerar Ungdomsstyrelsen och RFSL tillsammans konferensen ”När motivet är hat” på Folkets hus i Stockholm. Under dagen står hat och våld mot hbtq-personer i fokus och teman som maskulinitet och våld, näthat, förebyggande arbete, internationella perspektiv, lagstiftning, unga som förövare och som brottsoffer behandlas. På konferensen presenterar RFSL även rapporten ”Misstro”, som bygger på en undersökning som gjorts bland 5000 hbtq-personer under fem års tid. Rapporten visar att många hbtq-personer har ett lågt förtroende för viktiga samhällsinstanser, som till exempel polisen och socialtjänsten, och därför kanske undviker att anmäla brott och söka hjälp.

Medverkar på konferensen, som är fullsatt, gör bland annat Mattias Gardell med en föreläsning om hatets ideologi. Eva Tiby och Anneli Svensson föreläser utifrån sin kommande bok om hatbrott. Vi möter också Judy Shepard från The Matthew Shepard Foundation i ett samtal om hennes politiska engagemang och hur USA kom att inkludera sexuell läggning i den federala hatbrottslagstiftningen. Från Transgender Europe kommer Kemal Ordek och föreläser om globala perspektiv på hatbrott mot transpersoner. Mer om programmet och konferensen finns på Ungdomsstyrelsens hemsida: http://www.ungdomsstyrelsen.se/motivhat

– Vi hoppas konferensen kan ge fördjupad kunskap om vilka mekanismer som ligger bakom brott motiverat av hat, att deltagarna tar med sig ny kunskap om hur man kan jobba med frågorna, och att konferensen bidrar att motivera flera att bidra i arbetet med att motverka brott motiverat av hat, säger Sofia Kuno, brottsoffersamordnare vid RFSL:s brottsofferjour.

Under eftermiddagen presenteras på konferensen rapporten ”Misstro – om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras”, som bygger på undersökningar som företaget Red Blue Green genomfört för RFSL:s räkning. Över 5000 personer har under fem år svarat på frågor via en webenkät som spridits genom siten Qruiser, som är en social mötesplats på nätet för hbtq-personer. Den senaste mätningen skedde i november i år.

Undersökningen visar att det finns en utbredd misstro och osäkerhet bland hbtq-personer om huruvida samhällsinstanser som polisen eller socialtjänsten har ett professionellt och kompetent bemötande av hbtq-personer. Cirka 30 procent uppger att de inte tror att bemötandet skulle vara bra, 20 procent är osäkra på om de här samhällsinstanserna har ett bra bemötande av hbtq-personer som till exempel utsatts för våld, hot och trakasserier.

I undersökningen framkommer bland annat att polisen visserligen är den samhällsinstans som flest personer uppger att de skulle kontakta om de utsattes för ett hatbrott – men sannolikheten för att man skulle vända sig dit är förstås beroende av det förtroende man har för polisen. Av de som känner sig trygga i att polisen har ett bra bemötande av hbtq-personer så är det cirka 80 procent som säger att man troligtvis skulle vända sig dit vid ett hatbrott, medan endast 50 procent av de som uttrycker en osäkerhet eller misstro mot polisens kompetens skulle göra det.

– Förutom att det bristande förtroendet leder till svårigheter att få rätt hjälp, innebär det också en stor risk för missvisande statistik när det gäller till exempel förekomsten av hatbrott. Antalet polisanmälningar räcker inte till för att bedöma om hatbrotten blir fler eller färre, eftersom många hbtq-personer helt enkelt inte anmäler det de utsatts för, på grund av det dåliga förtroendet för polisen, säger Christian Antoni Möllerop, vice förbundsordförande och medförfattare till rapporten ”Misstro”.

För att förbättra situationen finns en hel del åtgärder som RFSL anser skulle kunna vidtas.

•  Regeringen borde utveckla en handlingsplan mot hatbrott, där också hedersrelaterat våld och partnervåld ingår. Detta eftersom många människor har erfarenhet av flera olika typer av våld och andra brott, och det inte alltid går att skilja de olika brotten från varandra.

•  Regeringen måste även säkerställa att den nya polismyndigheten får tydligt inskrivet i sin instruktion att bekämpandet av hatbrott är ett område som ska prioriteras. Detta borde följas upp med åtgärder och uppdrag årligen genom regeringens regleringsbrev till myndigheten.

•  Det finns också förändringar i lagstiftningen som borde genomföras. RFSL anser att hetslagstiftningen måste ändras så att könsidentitet och könsuttryck inkluderas, och straffskärpningsregeln borde förtydligas så att det tydligare framgår att också brott mot transpersoner omfattas.

•  Den långsiktiga finansieringen av RFSL:s brottsofferjour måste säkras. I dagsläget finansieras jouren med olika bidrag som är öronmärkta till vissa insatser. Det är problematiskt att jouren inte har en grundfinansiering som ger verksamheten en möjlighet att genomföra insatser på områden som identifieras som viktiga, men som inte ryms inom de bidrag som erhålls.

•  RFSL anser att polisen borde etablera lokala hatbrottsgrupper efter modell från Stockholm, och att det finns sådana hatbrottsgrupper i alla regioner i Sverige.

•  Kompetensen inom polis, socialtjänst och rättsväsendet om hbtq-personers utsatthet måste öka. 

Hela rapporten kan laddas ner på www.rfsl.se/misstro