Skip to main content

Mycket olyckligt att statlig utredning inte föreslår en förbättrad reglering av situationen för barn födda av surrogatmammor i andra länder

Pressmeddelande   •   Feb 24, 2016 15:07 CET

Idag kom förslaget från den statliga utredning som sedan 2013 utrett frågan om en eventuell reglering av surrogatmödraskapsöverenskommelser i Sverige. Utredningen har också utrett ett par andra familjepolitiska frågor, bland dem frågan om reglering av situationen för barn födda av surrogatmammor i andra länder, om samtidig donation av ägg och spermier ska tillåtas i Sverige och tillämpningen av den föräldrarättsliga lagstiftningen efter de borttagna tvångssteriliseringarna.

RFSL välkomnar förslaget om att möjliggöra samtidig donation av ägg och spermier, och att utredningen föreslår att personer som bytt juridiskt kön från kvinna till man ska registreras som sina barns fäder, och personer som bytt juridiskt kön från man till kvinna ska registreras som sina barns mödrar.

Mycket olyckligt är dock att utredaren föreslår att embryodonation bara kan tillåtas om det finns medicinska behov hos den som ska bära barnet – det vill säga det föreslås inte bli tillåtet för en person att kunna bära ett barn som tillkommit med hjälp av en partners ägg. RFSL förutsätter att denna begränsning inte vidhålls av lagstiftaren. Sedan hoppas vi på snabba processer så att dessa förslag snart kan bli verklighet.

RFSL beklagar också att utredningen valt att inte föreslå en reglering av surrogatmödraskapsöverenskommelser i Sverige. RFSL fattade 2008 beslut om att ställa sig bakom en reglering av surrogatmödraskapsöverenskommelser i Sverige. Ställningstagandet innehöll bland annat resonemang om att en reglering måste säkra aborträtten, den som blivit gravid men ångrat sig måste kunna få göra abort, och att den som varit gravid skulle kunna ångra sig inom en viss tid sedan barnet var fött.

Under de åtta år som gått sedan dess har mycket hänt. Situationen för barn som föds till följd av surrogatmödraskapsöverenskommelser, föräldrarna till barnen och kvinnan som varit surrogatmamma har varit föremål för en hel del forskning. I höstas gjorde forskare vid bland annat Sahlgrenska en sammanställning av den hittills publicerade forskningen på skandinaviska språk och på engelska. Deras slutsatser var bland annat att de flesta surrogatmödraskapsarrangemang fungerar bra och att de flesta surrogatmammor, barn eller familjer inte upplever några svårigheter. Forskarna tittade då både på fysiska och psykiska effekter. Det finns metodologiska problem med mycket av forskningen som gjorts hittills ansåg samma forskare, så som att det är få fall som är studerade, men resultaten pekar ändå åt ett håll.

Under de senaste åren har flera länder förändrat sina lagar, eller för första gången infört lagregleringar. Några av de mest uppmärksammade situationerna där de inblandade parterna uppenbarligen farit illa har berott just på brist på reglering. I Europa finns olika pågående processer. I flera länder i Europa finns en reglering, till exempel i Storbritannien, Belgien och Nederländerna. Några länder funderar på att införa detta, till exempel Island, och några har olika former av förbud. I Italien är lagstiftningen konservativ, och surrogatmödraskapsöverenskommelser är förbjudna, liksom också ägg- och spermiedonation. I samband med debatten om att införa partnerskap för samkönade par i Italien har förslag om att också förbjuda italienska medborgare att bli föräldrar genom surrogatmödraskapsöverenskommelser utomlands framförts. Frankrike har gått i motsatt riktning, sedan man i somras gjorde det möjligt att reglera föräldraskap för barn till franska medborgare som fötts av surrogatmammor utomlands. Förändringen skedde i form av en dom från landets högst domstol. Sommaren 2014 kom också en dom i Europadomstolen med samma innebörd, gällande ett antal franska barn som enligt domstolen måste erkännas av Frankrike, trots att de fötts av surrogatmammor i andra länder.

Utredaren föreslår nu en del små justeringar i det svenska regelverket. Det ska bli lättare för genetiska fäder att få sitt faderskap fastställt av svenska socialnämnder och domstolar. Samtidigt ska det bli svårare att få föräldraskapet för icke-genetiska fäder fastställt – domar från till exempel USA med två fäder föreslås inte längre gälla, utan krav på närståendeadoption införs. För övriga föräldrar föreslås inga förändringar.

- Det är anmärkningsvärt att utredaren nu inte ens föreslår ett förbättrat svenskt regelverk för barn födda i andra länder, utan istället verkar mena att informationskampanjer med budskap om att barn kan bli ”statslösa” ska lösa situationen. Domen i Europadomstolen visar tydligt att detta inte är hållbart, säger RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund.

Den nuvarande bristen på reglering leder till rättsosäkra situationer för barn som tillkommit till följd av en surrogatmödraskapsöverenskommelse i något annat land. Föräldrarna anses vara föräldrar enligt detta land, men i Sverige har barnen inga juridiska vårdnadshavare. Det leder till rättsprocesser om föräldraskapet i Sverige för dessa barn, vilket innebär otrygga situationer som inte är till barnets bästa. RFSL förespråkar ökad delaktighet från Sveriges sida i internationella samtal om vilka villkor som ska gälla vid internationella surrogatmödraskapsöverenskommelser och hur alla länder kan ta sitt ansvar för alla inblandades bästa. 

RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, bildades 1950 och är därmed en av världens äldsta organisationer av sitt slag. RFSL verkar genom politiskt påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter.

Besök RFSL:s hemsida för ytterligare information: www.rfsl.se