Skip to main content

NYTT I SEXUALPOLITIKEN Nr 8/2008

Pressmeddelande   •   Sep 09, 2008 15:10 CEST

ISSN 1401-9639 (tryckt version)
ISSN 1401-9655 (elektronisk version)

Utgivet av RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter
Redaktör: Stig-Åke Petersson

Interpellationsdebatt om könsneutrala äktenskap

Thomas Bodström (s) har i interpellation 2007/08:811 frågat justitieminister Beatrice Ask (m) vilka åtgärder hon avser vidta så att också homosexuella kan ingå äktenskap.

Av justitieministerns svar framgår att det inom justitiedepartementet pågår ett arbete med att ta fram ett underlag med förslag till ställningstagande. Utöver frågan om könsneutrala äktenskap, som är den viktigaste, handlar arbetet också om flera andra mycket centrala frågor, till exempel vilka formerna för att ingå äktenskap bör vara och hur vigselverksamheten bör vara organiserad.

Avsikten är att regeringen ska kunna presentera sina förslag i år.

I den efterföljande debatten var Thomas Bodström starkt kritisk till att justitieministern inte klart kunde utlova en proposition med de förslag som finns eller om regeringen kommer att göra något slags kompromiss för att rädda ansiktet på kristdemokraterna.

Riksdagsfråga om hatbrottsutbildning

I riksdagsfråga 2007/08:1516 av Eva-Lena Jansson (s) till justitieminister Beatrice Ask (m) aktualiseras olika hatbrott som genomförts under EuroPride mot besökare. Därvid konstateras att polisen i Stockholm genom inrättandet av en hatbrottsjour har både kompetens och resurser att aktivt upptäcka och utreda misstänkta hatbrott. Situationen är dock annorlunda i andra delar av landet och dessvärre saknar många av landets poliser utbildning i hatbrott.

Frågeställaren undrar därför vilka åtgärder justitieministern är beredd att vidta för att säkerställa att de poliser som saknar kompetens i hatbrott får genomgå en hatbrottsutbildning.

Justitieministern redovisar i sitt svar olika åtgärder som vidtagits under 2007 av såväl polisen som &ari ng;klagarmyndigheten. Av denna framgår exempelvis att både åklagarmyndighetens grundutbildning och utbildningen av nya poliser tar upp frågor om hatbrott. Vidare redovisas olika åtgärder som vidtagits av polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götalands, Värmlands och Uppsala län.

Riksdagsfråga om EU-direktiv mot diskriminering

I riksdagsfråga 2007/08:1518 av Carina Hägg (s) till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) aktualiseras Europeiska kommissionens förslag till direktiv för att genomföra principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning även utanför arbetslivet. Frågeställaren uppmärksammar särskilt att förslaget till direktiv inte reglerar frågan om att äktenskap mellan personer av samma kön ska erkännas i medlemsländerna. Det finns heller inte något omnämnande av hatbrott i direktivförslaget.

I sitt antidiskrimineringsdirektiv gällande områden utanför arbetslivet (KOM (2008) 420) Ickediskriminering och lika möjligheter: Ett förnyat engagemang föreslår EU-kommissionen en utökad EU-lagstiftning mot diskriminering som inkluderar diskrimineringsgrunderna religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Det är ministerrådet som fattar det formella beslutet om direktivets antagande efter bl.a. samråd med Europaparlamentet.

Förslaget till direktiv kommer att diskuteras vid ett extrainsatt möte den 2 oktober med rådet för sysselsättning och socialpolitisk, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO). Carina Hägg undrar därför om Sverige kommer att driva frågan om att hatbrott ska omnämnas i direktivet och om äktenskap mellan personer av samma kön ska erkännas i medlemsländerna enligt direktivet?

I integrations- och jämställdhetsministerns svar sägs bl.a. att syftet med det aktuella direktivet är att harmonisera skyddet mot diskriminering, inte att bekämpa hatbrott. Däremot finns krav på åtgärder mot hatbrott i kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet. Detta förslag beräknas kunna antas under 2008.

I direktivet mot diskriminering finns vidare en bestämmelse som undantar viss nationell lagstiftning bland annat när det gäller civilstånd.

Sverige välkomnar, det föreslagna direktivet i stort, men regeringens ståndpunkt till direktivet i sin helhet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Riksdagsfråga om förtydligande av namnlagen

Barbro Westerholm (fp) tar i riksdagsfråga 2007/08:1566 till justieminister Beatrice Ask (m) upp frågan om förändring av 1982 års namnlag. Hon erinrar om att riksdagen redan 2001 tillkännagav att det förelåg ett klart och uttalat behov av ändringar i lagen. 2005 upprepade riksdagen detta tillkännagivande. Våren 2007 behandlade civilutskottet motionsyrkanden om namnlagen och fick då beskedet att regeringen skulle ta initiativ till en översyn av namnlagen.

Trots riksdagens ställningstagande har ännu inget konkret hänt i frågan. Mot denna bakgrund vill Barbro Westerholm veta vilka initiativ justitieministern är beredd att ta för att transpersoner, som inte genomgått könsbyte, ska kunna lägga till det motsatta könets namn till sina övriga förnamn.

R iksdagsfrågan har ännu inte besvarats

Riksdagsfråga om könsneutrala äktenskap

Elisebeht Markström (s) tar i riksdagsfråga 2007/08:1587 till statsminister Fredrik Reinfeldt (m) upp statsministerns svar vid riksdagens frågestund den 31 januari i år. Då meddelade han att propositionsarbetet beträffande könsneutrala äktenskap förbereds och att det förmodligen kommer att läggas fram en proposition senare under 2008.

Mot bakgrund av att kristdemokraterna motsätter sig förslag om att införa en könsneutral äktenskapslagstiftning tillfrågas statsministern därför om när han planerar att förslaget från regeringen lämnas som undanröjer den sista i lag kvarvarande diskrimineringen på grund av sexuell läggning.

Riksdagsfrågan har ännu inte besvarats

Riksdagsfråga om lesbiska i Indien

Carina Hägg (s) uppmärksammar i riksdagsfråga 2007/08:1592 till utrikesminister Carl Bildt (m) situationen för lesbiska i Indien. Hon framhåller att samkönade förbindelser är förbjudna enligt den indiska strafflagen och att denna anses slå särskilt hårt mot lesbiska kvinnor då det i konservativa hinduiska kretsar finns ett starkt avståndstagande mot lesbiska. Försöken att avskaffa det straffrättsliga förbudet har motarbetats av den indiska regeringen.

Mot denna bakgrund undrar Carina Hägg vilka åtgärder utrikesministern vidtagit för att det indiska förbudet ska avskaffas.

Riksdagsfrågan har ännu inte besvarats.

Riksdagsfråga om Saudiarabien

Under våren och sommaren 2008 har en våg av arresteringar av homosexuella genomförts i Saudiarabien. Detta uppmärksammas av Carina Hägg (s) i riksdagsfråga 2007/08:1593 till utrikesminister Carl Bildt (m).

Som exempel nämns att i mars 2008 arresterades över 30 homosexuella män som deltagit i en fest för homosexuella i Mekka och att 21 filippinska och pakistanska medborgare arresterades i staden Sayhat i juni 2008. Flera andra massarresteringar omtalas också.

Mot bakgrund av de fakta som lämnas i frågan tillfrågas utrikesministern om vilka åtgärder utrikesministern har vidtagit med anledning av arresteringsvågen av homosexuella i Saudiarabien.

Riksdagsfrågan har ännu inte besvarats.

Riksdagsfråga om surrogatmödraskap

I riksdagsfråga 2007/08:1594 till socialminister Göran Hägglund (kd) efterlyser Carina Hägg (s) socialministerns mening om folkpartiets krav på lagförändringar, ekonomiskt stöd och socialförsäkringar för par eller individer, homosexuella eller heterosexuella, som vill använda sig av surrogatmödrar. Frågeställaren menar att det finns gott om exempel på välbärgade heterosexuella familjer i västvärlden som skaffar sig barn genom att låta en annan kvinna föda det. För dessa familjer är det långt ifrån alltid fråga om ofrivillig barnlöshet, utan karriärutveckling och andra skäl som ligger bakom beslutet. De som ställer upp som surrogatmammor är vanligen fattiga eller på något annat sätt utsatta kvinnor, menar Hägg i frågan.

Mot denna bakgrund vill Carina Hägg veta vilken ståndpunkt socialministern intar i frågan om att surrogatmödraskap ska likställas med biologiska och adopterade barns förhållanden i Sverige.

Riksdagsfrågan har ännu inte besvarats.

Riksdagsfråga om Egypten

I riksdagsfråga 2007/08: 1595 till utrikesminister Carl Bildt (m) aktualiserar Carina Hägg (s) Egyptens agerande mot homosexuella. Trots att homosexualitet inte omnämns i den egyptiska strafflagen finns exempel på domar som fastställts av högre domstol för att ha utmanat den allmänna moralen. Enligt frivilligorganisationers beräkningar har minst 117 homosexuella dömts till fängelse mellan åren 2001 och 2044.

Egypten är också, tillsammans med Pakistan, det land som internationellt och inom FN hårdast motsätter sig förbättringar av hbt-personers livssituation.

Carina Hägg frågar därför utrikesministern vilka åtgärder han vidtagit mot bakgrund av att Egypten bromsar förbättringar för homosexuella inom landet men även i internationella sammanhang och inom FN.

Riksdagsfrågan har ännu inte besvarats.

Riksdagsfråga om samkönade adoptioner

Carina Hägg (s) uppmärksammar i riksdagsfråga 2007/08:1591 till socialminister Göran Hägglund (kd) frågan om samkönade adoptioner mot bakgrunden av att det finns en besvikelse över att regeringen inte ställer krav på adoptionsorganisationer om att samarbeta med utländska motparter som accepterar samkönade par som adoptivföräldrar. Hon menar att det inte räcker med att myndigheten för internationella adoptioner följer utvecklingen.

Carina Hägg undrar därför vilka åtgärder socialministern vidtagit mot bakgrund av att den lagändring som gav samkönade par rätt till adoption ännu inte lett till några adoptioner.

Riksdagsfrågan har ännu inte besvarats.

LO antar policy mot diskriminering i arbetslivet

Lagom till EuroPride presenterade LO en policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning och könsidentitet. I policyn sägs bl. a. att den fackliga målsättningen är arbetsplatser där homo- och bisexuella tryggt kan vara lika öppna om sin person som sina heterosexuella kollegor. För att förverkliga detta krävs bl.a. arbetsgivare med insikt om sitt ansvar, men också att fackliga företrädare ser och förstår att rätten att vara öppet homo- eller bisexuell på jobbet utan risk för negativa följder är en facklig fråga. Fackliga företrädare har ett ansvar att säga ifrån om det förekommer nedsättande uttalanden, fördomar och skämt om homosexualitet, bisexualitet och könsidentitet. Diskussioner om dessa frågor och grundläggande kunskaper om diskriminering kommer att finnas med i alla fac kliga utbildningar.

EU-rapport om diskriminering på grund av sexuell läggning

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har lagt fram en rapport om homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning i EU:s medlemsstater (Homophpobia and Discrimination on Grounds of Sexual Orentation in the EU Member States). Rapporten fokuserar på den rättsliga utvecklingen och hur de olika medlemsstaterna har implementerat EU:s arbetslivsdirektiv.

I rapporten behandlas bland annat den fria rörligheten inom EU och vad den innebär för samkönade par. FRA konstaterar också att förbudet mot diskriminering på grund av sexuell läggning innebär att särbehandling mellan gifta och ogifta par inte är tillåten om de senare har en relation som är de facto varaktig eller registrerad.

Fackligt Europasamarbete

Europafacket (ETUC) ska skärpa arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Hittills har den europeiska fackföreningsrörelsen ägnat för lite uppmärksamhet åt frågorna om lika rättigheter för hbt-personer. Det framhöll LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin, som också är ordförande i Europafacket, vid en debatt under EuroPride. Vid debatten presenterade hon en rapport som ETUC genomfört med 44 fackliga organisationer från hela Europa. Undersökningen visar att det fackliga arbetet med hbt-frågor har kommit längst i Norden, Storbritannien och Tyskland, Däremot har de fackliga organisationerna i framför allt Östeuropa lång väg kvar.

Vårdcentral i Jönköping vill förhindra diskriminering

RFSL Stockholm genomförde i maj 2008 den första s.k. hbt-certifieringen i landet, av Riksby vårdcentral. Strax därefter tog Rosenlunds vårdcentral i Jönköping upp tanken på en sådan certifiering. Personalen menar att trots lagar mot diskriminering förekommer kränkningar av hbt-personer inom vården. Vårdcentralen har nu inlett ett samarbete med RFSL mot att bli hbt-certifierat.

Vårdcentralens hbt-arbete har precis påbörjats och innebär bl.a. att personalen ska utbildas. Målsättningen är att alla som besöker vårdcentralen ska känna sig välkomna med tanke på de bilder, tidskrifter och blanketter som finns i väntrummet och det språkbruk man använder sig av. Som exempel nämns att man ska undvika fråga om make eller maka och i stället prata om livskamrat eller livspartner, dvs använda köns neutrala ord.

Genom samarbetet med Rosenlunds vårdcentral i Jönköping inleder RFSL sitt arbete med att i strukturerad form erbjuda olika arbetsplatser hbt-certifiering.

Regnbågsflaggning och lokalproblem i Södertälje

Vid kommunfullmäktiges sista sammanträde före sommaren föreslog Tage Gripenstam (c) i en muntlig fråga till kommunalrådet Anders Lago (s) att Södertälje skulle flagga med regnbågsflaggor under EuroPride. Han menade att i Södertälje ska alla, även hbt-människor, känna sig stolta över att vara en del av staden. Att hissa regnbågsflaggan skulle vara ett stöd i mångfaldsarbetet som visar att det finns öppenhet i kommunen och att kommunen står för människors olikheter.

Anders Lago ställde sig positiv till förslaget men menade att man måste ta hänsyn till den flaggpolicy som Södertälje antagit. Han menade därför att den som är ansvarig för flaggpolicyn får ta ställning till förslaget.

I en annan fråga, den här gången till kultur- och fritidsnämndens ordförande Besim Aho (s), aktualiserade oppositionsrådet Mats Siljebrand (fp) frågan om RFSL Södertäljes behov av en ny lokal. Han framhöll att föreningen i dag upplever en stark otrygghet i sin föreningslokal, som utsatts för inbrott och skadegörelse.

Aho sa sig vara medveten om behovet av en ny lokal. Vanligtvis brukar staden inte hjälpa föreningar att leta efter lokaler, men den här gången var han beredd att göra ett undantag då de trakasserier RFSL Södertälje utsatts för är oacceptabla.


Adress
RFSL
Box 350
101 26 STOCKHOLM
08-50 162 900 (tel)
08-50 162 999 (fax)
forbund@rfsl.se
http://www.rfsl.se

RFSL:s förbund skansli
Tel: 08-50 162 900
E-post: press@rfsl.se
_________________________________________________________
RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, bildades 1950 och är därmed en av världens äldsta organisationer i sitt slag. RFSL verkar genom politiskt påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter.

Besök RFSL:s hemsida för ytterligare information: http://www.rfsl.se