RFSL och RFSL Ungdom till Kristdemokraterna: förändra er asylpolitik och respektera asylsökande hbtq-personers rättigheter bättre

Under årets almedalsvecka sätter RFSL och RFSL Ungdom fokus på asylpolitiken och asylsökande hbtq-personers rättigheter. Vi kräver att Sverige slutar utvisa hbtq-personer till förföljelse, att utlänningslagen ses över för att undanröja motstridiga formuleringar, att tillämpningen av lagstiftningen blir rättssäker och att Sverige följer UNHCR:s riktlinjer och EU:s nya asyldirektiv, som vi förbundit oss att följa.

Varje dag ställer vi frågor till dagens parti och tittar på hur aktiva de varit i asylpolitiska frågor, ur ett hbtq-perspektiv – samt studerar på hur aktiva de varit i asylpolitiska frågor, med ett hbtq-perspektiv.

För Kristdemokraterna har Emma Henriksson, riksdagsledamot med ansvar för bland annat asylpolitiken, svarat på våra frågor.

Anser ni att nuvarande lagstiftning och dess tillämpning är tillfredsställande eller vill partiet se en översyn samt ändring? Om så, hur ska lagen och/eller myndigheternas tillämpning ändras?

- Vi tror att det inte i första hand är förändring av lagstiftningen som krävs. Men i vår migrationspolitiska rapport finns det med ett krav om att lagtillämpningen ska utredas. Myndigheterna behöver också ha mer uppdaterad information och kontinuerliga vidareutbildningar för att göra bra bedömningar i sina prövningar. Migrationsverket har redan fått i uppdrag i regleringsbrevet att säkerställa att detta ska ske. Jag tror att Migrationsverket har blivit mer medvetna om utmaningarna, att det måste finnas en kompetens hos alla handläggare till exempel. Specialister på hbtq-personers asylskäl kan bara vara ett komplement.

Sverige ligger enligt oss efter flera andra EU-länder vad gäller hbtq-relaterade asylskäl. Enligt rapporten Fleeing Homophobia finns andra EU-länder i vilka det är tillräckligt, åtminstone i teorin, att det finns kriminaliserande lagstiftning, för att bevilja hbtq-personer asyl. Där utreder alltså inte migrationsmyndigheterna om eller hur ofta lagarna tillämpas, vilket ofta anses vara helt avgörande enligt Migrationsverket och domstolarna. Även UNHCR:s nya riktlinjer säger att det avgörande inte ska vara om lagarna tillämpas regelbundet eller alls, utan att redan deras existens kan innebära en oacceptabel situation för hbtq-personer som kan anses utgöra förföljelse. Vad anser ni om att Sverige inte följer UNHCR:s nya riktlinjer?

- Utgångspunkten i all migrationspolitik är att vi måste utgå från individens behov av skydd - individer kan ha behov av skydd även om de inte tillhör en viss grupp. Finns ett grupphot i form av en lagstiftning så är ju det någonting som också drabbar individen, men en individuell prövning ska ändå göras. UNHCR har säkert goda skäl för sitt ställningstagande och Migrationsverket brukar ta till sig nya riktlinjer från UNHCR. Kd har inte tagit ställning som parti för dessa riktlinjer, men UNHCR:s utlåtanden, liksom Amnestys, och Human Rights Watchs ska vara väldigt viktiga för myndigheterna. Vi kommer följa upp de nya riktlinjerna i myndighetsdialogen, samtidigt med utredningen av tillämpningen av lagen.

Enligt ny praxis görs undantag från Dublinkonventionen för minderåriga. Anser ni att Sverige bör nyttja samma möjlighet till undantag och inte avvisa hbt-personer till Dublinländer där hbt inte är asylskäl?

- Undantaget för barn handlar om att de är extra utsatta för till exempel smugglare och inte ska behöva skyfflas runt, men vi vet ju också att barn i vissa länder inte får en rättvis prövning, eller en human behandling. Dublinkonventionen är en möjlighet, inte ett tvång, om vi kan förutse att någon inte kommer att få en rättvis prövning så är det ett skäl att inte skicka dem tillbaka, men det ska inte bero på att ett visst land saknar vissa skyddsskäl, snarare att den sökande riskerar att utsättas för kränkande behandling under prövotiden. Kd har inget specifikt ställningstagande i den här frågan, vi har inte fått den tidigare, men generellt ska Dublinkonventionen vara en möjlighet, inte ett tvång.

Hur tänker ditt parti arbeta för Sveriges implementering av de nya EU-direktiven (asylprocedur- och mottagandedirektivet), som just ålägger medlemsländerna en skyldighet att utbilda migrationsmyndigheterna i hbt-kompetens, särskilt vad gäller tolkar och de som intervjuar asylsökande?

- Vi för en dialog med myndigheten om hur de själva ser på möjligheten att uppnå detta. Vi får se om de behöver nya uppdrag med anledning av direktivet. Det är ett bra argument att vi måste utbilda nu, men vi tyckte redan att sådana utbildningar ska göras.

Flera av Kd:s riksdagsledamöter har under den allmänna motionstiden kommit med förslag om att förbättra handläggningen av hbtq-flyktingars asylskäl. Kd har som parti alltid röstat emot sådana förslag. Hur kommer det sig? Är ni beredda att som parti ta tydligare strid för asylsökande hbtq-personers rättigheter? Vad vill ni i så fall göra?

- Vi upplever att vi har tagit steg framåt på hela migrationsområdet, bland annat med rätten till vård och skolgång. De stora stegen framåt tas genom förhandlingar i regeringskretsen - inte via motioner. Också asylsökande hbtq-personers situation finns med i samtalen med de andra partierna i alliansen och med Mp.

Kristdemokraterna har motionerat i frågan om asylsökande hbtq-personers rättigheter en gång 2010, en gång 2011 (båda gångerna Caroline Szyber ensam), samt en gång 2012 (Caroline Szyber med flera).

RFSL och RFSL Ungdom uppmanar Kristdemokraterna att tydligare stå upp för asylsökande hbtq-personers rättigheter. En översyn av tillämpningen av lagen är helt nödvändig och partiet borde arbeta för att säkerställa att så också sker när detta är något som partiet redan tycker. Asylfrågorna är viktiga för många kristdemokrater och detta borde synas tydligare i partiets agerande i regeringssamarbetet.